När Edward Snowden satte sig på ett flygplan från Hawaii till Hongkong den 20 maj 2013 så visste han kanske inte vad han gett sig in på. Han hade för all del kopierat tusentals hemliga dokument från den amerikanska säkerhetstjänsten NSA, och förstod nog att det var synnerligen olagligt. Men att han skulle lägga grunden för en lång rad avslöjanden som skulle påverka samhällsdebatten i stora delar av världen kunde han nog inte tänka sig i sina vildaste fantasier.
“Om jag hade trätt fram lite tidigare så hade de här programmen varit lite mindre förankrade, och de som missbrukar dem skulle ha känt sig lite mindre bekväma med och vana vid att nyttja de krafterna”, skriver Edward Snowden på Reddit dagen efter att filmen om honom fick en Oscar för bästa dokumentär.
Läs mer: Information om dig delas som aldrig förr men det tycks inte oroa alls
Men vad hade hänt om Edward Snowden var svensk? Lek med tanken att Edvard Snödén, anställd hos Försvarets Radioanstalt, kopierat tiotusentals hemliga dokument från myndigheten, lämnat dem vidare och försvunnit till Ryssland. Hur hade Sveriges regering reagerat?
Foto: Torbjörn F Gustafsson /Försvarsmakten
– Den typen av information som fördes vidare skulle i Sverige vara omgärdad av den allra högsta sekretessnivån, med mycket starka restriktioner, säger Erik Lagersten, informationsdirektör vid Försvarsmakten.
Han tycker att debatten behöver breddas.
– Om en svensk tjänsteman skulle ta med sig de här uppgifterna och lämna ut dem så skulle det inte betraktas som ett yttrandefrihetsfråga utan som ett brott mot sekretesslagstiftningen, säger Erik Lagersten till IDG.se.
Många har hyllat it-teknikern Edward Snowden som en hjälte, och även här i Sverige ser många en starkt lysande gloria över hans 31-åriga huvud. Samtidigt hotar uppåt trettio potentiella fängelseår i USA, där han är misstänkt för brott mot spionerilagar och stöld av statlig egendom.
"Edward Snowden eyes DDC_8315" av thierry ehrmann (CC BY 2.0)
I slutet av förra året mottog Snowden Right Livelihood-priset, "det alternativa nobelpriset” som ges till personer som gjort enastående insatser för planeten och dess befolkning. Men på prisutdelningen i Stockholm fick han delta via videolänk, eftersom USA har dragit in hans pass. I samband med det ville Miljöpartiets utrikespolitiske talesperson Valter Mutt att Sverige skulle ge Edward Snowden asyl, och att han skulle flygas hit från Ryssland med regeringsplanet.
– Han har ju avslöjat globala övervakningssystem av närmast orwellska proportioner, säger Valter Mutt, som inte drar sig för att jämföra Snowden med Mahatma Gandhi och Nelson Mandela, enligt Dagens Nyheter.
Kritiken mot uttalandet blev hård och kort därefter fick partiets språkrör, Gustav Fridolin, förklara att Valter Mutt använde regeringsplanet som en metafor.
Men hyllningarna och ropen på svensk asyl för visselblåsaren spänner över hela det politiska spektrat. Alla från Vänsterpartiets Lars Ohly till den liberala debattören Fredrik Segerfeldt har krävt att Edward Snowden erbjuds politisk asyl i Sverige, för “det skulle vara det bästa sättet att visa att Sverige tar personlig integritet på allvar”, skriver de bägge i en debattartikel.
Kan man inte debattera och avslöja sådant som Snowden och andra visselblåsare avslöjar, då är det en väldigt tunn rättsstat
Och de miljöpartistiska hyllningarna av den samhällstillvände visselblåsaren har fortsatt även i år. Senast häromveckan tyckte Sveriges demokratiminister till om Edward Snowden, i en intervju med Arbetet.
Läs mer: Edward Snowden återvänder till USA om han får "en rättvis rättegång"
– Generellt borde vi bli bättre på att försvara mänskliga rättigheter och att ge asyl till dem som ställer yttrandefriheten på sin spets. Kan man inte debattera och avslöja sådant som Snowden och andra visselblåsare avslöjar, då är det en väldigt tunn rättsstat, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i intervjun.
Demokratiminister Alice Bah Kuhnke, foto: Anders Henriksson (CC BY 2.0)
I Sverige vill vi gärna se till att visselblåsare ska skyddas, när de larmar om oegentligheter eller oacceptabla förhållanden hos arbetsgivaren. Men det finns undantag.
– Jag menar att en subjektiv bedömning av en enskild tjänsteman skulle vara förödande, och att enbart anlägga ett yttrandefrihetsperspektiv på kvalificerat hemlig information är alldeles för enkelt. Man bör fundera över vad det är för typ av information som är kvalificerat hemlig. Det rör Sveriges mest känsliga förmågor, vår beredskap att möta främmande makt. Det kan vara precis det man behöver för att skada Sverige, säger Erik Lagersten på Försvarsmakten.
Underrättelsetjänst (...) är inte herrarnas fria åkning
Edward Snowden avslöjade onekligen saker som visat sig rimma illa med den generella uppfattningen om hur underrättelseorganisationer bör arbeta. Så hur ska vi medborgare kunna vara säkra på att det inte sker oegentligheter bakom lagren av sekretess?
– Underrättelsetjänst baserar sig på lag och förordning, det är inte herrarnas fria åkning. I detta finns insyn av en särskild inspektionsmyndighet och granskare som kontrollerar denna. Min uppfattning är att den typen av moraliskt tvivelaktiga saker, i den mån det skulle finnas, kommer till kännedom förr eller senare. Man kan inte i en demokratisk stat, med den typen av många kontrollfunktioner vi har, i längden hemlighålla saker som är moraliskt tvivelaktiga, säger Försvarsmaktens informationsdirektör.
"Airship flying over the Utah Data Center to protest against massive spying" av Greenpeace (CC BY 3.0)
Så varför vill många politiker och debattörer se Edward Snowdens mångtusenfaldiga dokumentläckande som en yttrandefrihetsfråga? I modern svensk historia finns en handfull spioner som avslöjats och dömts till stränga straff, men då har det inte brandtalats om visselblåsande och yttrandefrihet.
– De hade just det subjektiva perspektivet. Stig Wennerström ville upprätthålla terrorbalansen och verka för freden, så han tillät sig att göra en subjektiv värdering av ett mycket sekretessbelagt material, och röjde svensk försvarsförmåga med nästan oöverskådliga konsekvenser. Jag tror tiden gör att den typen av skada förbleknar, säger Erik Lagersten.
Så vad hade straffet blivit för en svensk Edward Snowden? Antagligen fyra års fängelse, säger Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Han hade fått fyra års tortyr
– Det brott han skulle åkt på direkt skulle vara brott mot tystnadsplikten. Det skulle knappast räknas som spioneri, för efter IB-affären ändrade man så att det kräver direkt uppsåt. Men för grov obehörig befattning med hemlig uppgift får man fängelse i högst fyra år, och jag kan tro att brottet mot tystnadsplikten hade konsumerats. Man hade säkert dyngat till med fyra år, säger han.
Men det hade blivit fyra svåra år i fängelse, menar Dennis Töllborg. Eftersom en svensk Edward Snowden hade svikit sina egna så hade han behandlats illa, enligt professorn.
– Han hade fått fyra års tortyr, säger han och tillägger att spiondömde Stig Bergling utsattes för grymheter under sin fängelsetid.
Och Dennis Töllborg poängterar att vi haft väldigt få frivilliga visselblåsare i Sverige.
– Sverige har under de 40, 45 år jag jobbat med det här haft en enda frivillig visselblåsare. Det påstods att det fanns en inom FRA, och jag har haft en person här som jobbade på Säpo och var skiträdd. Min slutsats är att i Sverige är repressionen subtil, men inåt helvete brutal.
I slutet på förra året överlämnade justitierådet Per Virdesten en statlig utredning om hur visselblåsare ska få stärkt skydd. Men utredaren drog en tydlig gräns: en arbetstagare som slår larm kan genom samma agerande också begå ett brott, till exempel mot rikets säkerhet, mot en författningsreglerad tystnadsplikt eller något annat brott. I dessa fall undantas arbetstagaren från skydd enligt lagen, om det råder identifikation mellan larmhandlingen och den brottsliga handlingen.
Ord och inga visor. Vår svenske Edvard Snödén skulle alltså inte åtnjuta ett särskilt skydd om riksdagen går på utredningens linje. Enligt den ansvarige på Arbetsmarknadsdepartementet så räknar man med att propositionen kommer i höst.
Vi vill gärna förflytta tyngdpunkten i bedömningen till visselblåsares fördel
De miljöpartistiska Snowden-tillskyndarna, numera i regeringsställning, vill gå åt ett annat håll. De vill utvidga meddelarfriheten till att gälla all offentligt finansierad verksamhet. Riksdagsledamoten Carl Schlyter har jobbat med de frågorna i partiet.
– Självklart kan det finnas hemligheter som fortfarande måste bevaras och där det inte finns rimliga visselblåsarskäl att avslöja dem. Men vi vill gärna förflytta tyngdpunkten i bedömningen till visselblåsares fördel, säger han.
Fältet blir alltså inte helt fritt för visselblåsare Snödén, men Carl Schlyter öppnar ändå för den enskilda bedömning av allmänintresse som Erik Lagersten varnar för.
– Inte ens vi föreslår att MUST-, FRA- och Säpo-anställda ska kunna avslöja vad som helst utan att riskera något ansvar. Men de ska kunna avslöja hemligheter och rättvist kunna slippa ansvar om man bedömer att allmänintresset övervägde, säger miljöpartisten Carl Schlyter.
Allmänintresset har inte hittills bevekat USA, som fortfarande vill åtala Edward Snowden. Och frågan är vad riksdagspolitikerna som ska tycka till om det utökade skyddet för visselblåsare känner inför den varning som Edward Snowden lämnade efter sig i Ask me Anything-tråden på Reddit tidigare i veckan.
“Detta är något vi ser i nästan alla delar av staten, inte bara gällande rikets säkerhet, men det är viktigt: så fort du ger staten ny makt eller befogenhet så blir det beslutet exponentiellt svårare att rulla tillbaka.”
En svensk visselblåsare i Edward Snowdens anda kan även i framtiden ha svårt att få luft till att blåsa
CITE Conference till Stockholm 21-22 april!
Här samlas alla typer av IT-beslutsfattare för att prata om digitaliseringen som driver framtidens affärer.
Fokus ligger på mobilitet, säkerhet, molnet och big data.
