EU nätneutralitet

Uppdaterad: I veckan applåderade hela internet efter att amerikanska Federal Communications Commission röstade för en benhård nätneutralitet. Europa ser däremot ut att vara på väg åt ett annat håll.

Frågan har stött och blötts inom EU i flera vändor sedan september 2013. Ska telekombolagen kunna ge vissa tjänster bättre kapacitet och kvalitet i näten på bekostnad av andra?

Nej, sa EU-parlamentet i våras och röstade för nätneutralitet. Förslaget gick vidare till ministerrådet, som består av EU-ländernas ministrar med ansvar för telekom. Ministerrådet nu gett EU:s ordförandeland Lettland mandat att förhandla vidare ett förslag med parlamentet. Exakt vad ministerrådets förslag – som klubbades på onsdagen – faktiskt betyder är svårt att säga.

Läs mer: Det öppna och fria internet vann precis en stor seger i USA

Övergripande handlar förslaget om att säkerställa att telekomföretag behandlar all trafik på ett jämlikt sätt. Att slutanvändaren har tillgång till internet och leverantörer kan distribuera innehåll. Ministerrådet föreslår förbud för att blockera eller strypa specifikt innehåll eller tjänster, med några få undantag för att till exempel förhindra nätattacker eller spammejl.

Men samtidigt kommer operatörerna kunna sluta avtal med företag om bättre kapacitet, för att säkerställa en viss kvalitetsnivå. Detta ska dock inte ske på bekostnad av andra tjänster.

Och det är här som en del frågetecken kommer in. Fredrick Federley sitter i EU-parlamentet för Centerpartiet. Han tycker att ministerrådet är fel ute och att deras förslag är en försämring av det som röstades fram i parlamentet.

Fredrik Federley
Fredrik Federley (C).

– Det gäller att vi får en likabehandling för alla aktörer. Nya företag måste få samma chans som de etablerade, annars tar man bort deras konkurrensmöjlighet, säger han.

Läs mer: Europas telejättar rasar mot nätneutralitet

Enligt honom är det glasklart att den som betalar för att få högst kapacitet är också den som kommer få flest kunder.

Kritiska röster anser att förslaget tillåter en långsam fil och en gräddfil. Men också att det finns kryphål som i värsta fall skulle kunna göra det möjligt för en operatör att blockera till exempel Youtube om Google inte betalar för bandbredd. 
Fredrick Federley är inte själv helt på det klara med vad ministerrådet menar med undantagen och avtals-möjligheterna.

– Vad de tänker på? Ja, det är vi alla intresserade av. Jag kan inte lista ut vad de menar. EU-parlamentet var tydliga, vi kräver nätneutralitet. Nu blir det förhandlingar. Vi skulle haft ett färdigt förslag nu till sommaren, men det har förhalats. Jag vågar inte gissa på när vi har ett färdigt förslag, säger han.

It-minister Mehmet Kaplan, MP, är nöjd med förslaget. Via sin pressekreterare skickar han följande kommentar till IDG.se:

– Det är oerhört positivt att förhandlingarna tagit det här steget framåt och att vi närmar oss en genomförbar och ansvarsfull lagstiftning. Det blir alltid en fråga om kompromisser, men jag tycker vi från Sveriges och regeringens sida har anledning att vara nöjda.

– Nätneutralitet är en viktig fråga för regeringen och det nuvarande förslaget värnar ett öppet internet där tjänster inte ska kunna blockeras eller ges sämre förutsättningar av konkurrensmässiga skäl.