Sedlar
I mitten på februari visade Riksbanken upp Sveriges nya sedlar, med buller och bång. Astrid-tjugan, Taube-femtiolappen och Birgit-femhundralappen klämdes och kändes på av församlad press.

– Ett mångårigt förberedelsearbete går mot sitt slut, sa riksbankschefen Stefan Ingves.

Över 300 miljoner sedlar och ungefär två miljarder mynt ska bytas ut under det närmaste paret åren, till en kostnad av omkring 150 miljoner kronor, beräknar Riksbanken.

Men samtidigt omskrivs Sverige i internationell press som "världens mest kontantlösa samhälle”. Fyra av fem köp görs elektroniskt redan i dag, berättar Niklas Arvidsson, professor i industriell dynamik vid KTH, för The Guardian. Och det finns ekonomiska anledningar till att den monetära ekonomin minskar. För nettokostnaden för kontanthanteringen är 8,7 miljarder kronor – varje år.

Uppfinningsrikedomen är enorm när det kommer till att konkurrera ut cashen och dess vidhängande kostnader. Svenska företag som Izettle och Klarna växer ständigt med elektroniska betallösningar av olika slag, och vem minns inte Cash-korten från 1990-talet – även om inte just de blev någon högtflygande succé.

Och i dag kom nya siffror som visar att utmaningen för kontanterna hårdnar. Nu använder en av tre smartphone-användare sin telefon för att genomföra betalningar, enligt konsultbolaget Mediavision. Bara under 2014 så fördubblades den siffran i företagets undersökningar.

Diagram över mobila betalningar.
Grafik: Mediavision

– Vi är vana att köpa både tjänster och produkter via internet och förlitar oss också på att säkerhetssystemen fungerar. Lanseringen av bankernas gratistjänst för mobila betalningar har naturligtvis drivit på utvecklingen, säger Natalia Borelius, analytiker på Mediavision, i ett pressmeddelande.

Här i Sverige är det Swish och Wywallet som fått mobila betalningar att bli populära. Enligt Stiftelsen för internetinfrastrukturs rapport Svenskarna och internet så använder 26 procent av befolkningen någon av de två svenska alternativen. Och förtroendet ökar. År 2003 var det 58 procent som sa sig vara ”mycket” eller ”ganska mycket” oroad för kreditkortsbedrägerier. År 2013 hade den andelen sjunkit till 19 procent.

Men tuffa utmanare kan vara på väg in på marknaden. I höstas drog Apple Pay igång i USA, och skaffade sig en hyfsad andel av marknaden på bara några veckor. Funktionen finns i Iphone 6 och nyare Ipad, men det kommer också gå att betala enkelt och kontaktlöst via Apple Watch.

– Mycket talar för att aktörer som Apple och Facebook kommer driva både utveckling och konkurrens ett steg till, fortsätter Natalia Borelius.

Så funkar Apple Pay.

Förra veckan avslöjade Facebook att även de ska ge sig in i betalningsbranschen. För snart kan 500 miljoner användare knyta sitt betalkort till chatappen Messenger och överföra pengar till sina vänner och bekanta. De sluter sig till en växande skara som erbjuder det som kallas peer-to-peer-betalningar, det vill säga överföring av pengar mellan privatpersoner. Paypal har redan ett liknande system och Snapchat släppte en liknande funktion i slutet på förra året.

Och samtidigt sjunker värdet på de kontanter som finns i omlopp snabbt. Sedan 2009 har värdet på de svenska kontanterna sjunkit från 106 miljarder till 80 miljarder kronor. Om det fortsätter i samma takt – det vill säga om det inte ökar trots alla kontantfria utmanare – så finns det inga kontanter kvar om femton år.

På det finns det goda skäl att anta att den snabbt växande marknaden för digitala betalningar inte direkt kommer vända den sjunkande pengatrenden. När nyheten om de nya sedlarna pumpades ut tidigare i år så reagerade många med att skämta om att man ändå aldrig kommer se dem, för vem använder kontanter? Ungefär samtidigt fylldes många journalisters inkorgar av hundratals spammejl från Kontantupproret, som absolut inte vill se ett samhälle utan pengar.

Frågan är om det är skämtarna eller de kontantoroliga massmejlarna som får rätt i slutändan – en ände som kan komma snarare än vi tror.