PR-succén verkade given redan på förhand. Mars skulle koloniseras av en synnerligen noggrant utvald grupp människor och hela klabbet skulle sändas i tv som en slags utomjordisk dokusåpa. Dessutom skulle de som åkte iväg aldrig någonsin återvända.

Det lät som det perfekta upplägget. Men dryga tre år efter att Mars One-projektet drog igång med buller och bång så ser det dystert ut, av flera anledningar.

De är hundra stycken kvar. Helt vanliga människor som är beredda att lämna allt bakom sig för ett liv på Mars: och en död på Mars. Några av de som anmälde sig och klarade en eller två rundor av uttagningar är svenskar.

Läs mer: Kapplöpning om Europas första rymdhamn för turister - så ska Sverige ta täten

– Naturligtvis är jag rädd, men önskan om att delta i äventyret är större än rädslan, sa Katarina Stark från Ösmo till TT för lite mer än ett år sedan.

Men en efter en sållades svenskarna bort. Nu kvarstår 99 personer och en polack som bestämt hävdar att han egentligen är från en annan planet. Och i år har före detta deltagare kritiserat projektet.

Joseph Roche är en irländsk forskare i fysik och astrofysik. Han anmälde sig till Mars One och blev en av de hundra utvalda. Men samtidigt såg han stora problem med projektet, och berättade om dem för nättidningen Matter.

– Jag har inte träffat någon från Mars One. Från början sa de att det skulle bli regionala intervjuer. (…) För mig lät det åtminstone som något som närmade sig en legitim urvalsprocess för astronauter, säger han.

Men intervjuerna kokade ner till tio minuter långa Skype-samtal, och urvalsprocessen verkar mest handla om vilka som är bäst på att samla in pengar till projektet. För deltagarna får poäng för hur mycket pengar de lyckas raka in på bland annat intervjuer om Mars One-drömmen, och hittills har de poängen varit avgörande – snarare än den faktiska lämpligheten.
Från början var det stora tv-produktionsbolaget Endemol med på tåget. Men tidigare i år avslöjade brittisk media att de dragit sig ur projektet, de som skulle göra själva tv-seriedelen av det hela och dra in miljarder dollar i reklampengar.

Läs mer: Ett litet steg för bagaren, ett stort steg för mänskligheten – första donuten i rymden

Nu hoppas holländaren Bas Lansdorp, som driver Mars One, att Förenade Arabemiraten ska hjälpa dem vidare.

– Vi vill föra samman alla kvarstående kandidater i början på nästa år i en replika av vår Mars-utpost här på Jorden, sa Bas Lansdorp till den lokala tidningen The National när han besökte Förenade Arabemiraten häromveckan.

Men resan dit verkar mer ha varit av pengainsamlande karaktär. Mars One-projektet beräknas kosta sex miljarder dollar, eller ungefär 51,5 miljarder svenska kronor. Och hittills har man lyckats dra in 0,01 procent av den summan, enligt Newsweek. 2013 lyckades Mars One samla in 700 000 dollar, men mer pengar än så har de inte berättat om offentligt.

Trots kritik från många håll framhärdar den holländska ledningen. År 2025 kommer de skicka iväg sina utvalda kolonisatörer, för en summa som är en bråkdel av vad Nasa tror en bemannad resa till Mars skulle kosta – och dessutom fem år innan den amerikanska rymdmyndigheten tror att det är möjligt.

Nasa-chefen Charles Bolden tror förvisso att mänskligheten behöver ta sig till Mars. För i det långa loppet behöver vi kanske finna oss i en framtid där vi inte är beroende av Jorden längre. Vi behöver bli mindre “jordberoende” och mer “jordsjälvständiga”, sa Charles Bolden inför det amerikanska representanthusets vetenskaps-, rymd- och teknologiutskott i torsdags.

Men Mars One är inte ett alternativ.

– Inget kommersiellt företag kommer till Mars utan stöd från Nasa och regeringar, svarade Charles Bolden korthugget, när politikerna i representanthuset frågade om de privata alternativen till Nasas stora projekt.

Deltagarna, konkurrenterna och den icke-existerande ekonomin är inte de enda som talar emot Mars One-projektet. Det är hittills okänt om de faktiskt har några avtal med leverantörer av den synnerligen avancerade teknik som krävs för att ta sig till Mars. De hoppas på att investerare och riskkapitalister ska ge dem pengar, men hittills har inget sådant offentliggjorts.

Det har för all del gjorts två förstudier i samarbete med Lockheed Martin och Paragon, i det andra fallet om rymddräkter och liknande. Men därefter finns inga vidare kontrakt, enligt Matter.

Slutligen har två MIT-forskare testat Mars Ones plan och kommit fram till att deltagarna som väljs ut och skickas iväg kommer dö efter 68 ynka dagar. Om holländarna lyckas samla in pengar, ta del av den teknik som behövs för att komma ut i rymden, ta sig till Mars och därefter bygga en koloni på planeten så kommer äventyret antaligen vara över ganska fort.

Kanske var det bäst för Katarina Stark och de andra svenskarna att de inte blev utvalda, för Mars One lär sluta i besvikelse på ett eller annat sätt.