Böcker

E-boken har framställts som å ena sidan en räddande ängel och å andra sidan bokförlagens stora skräck. Fler ska lockas till litteraturen och den digitala vägen ligger öppen. Försäljningen ökar men hos landets bibliotek går det desto trögare, om än i rätt riktning.

Bäst i klassen är Stockholms bibliotek. Här uppgår andelen utlånade e-böcker till 6,3 procent, eller 266 974 lån, under 2014. Det visar statistik som ställts samman av Kungliga biblioteket. Och de har sin plattform att tacka för det.

– För oss har det varit en mycket medveten satsning på digitala biblioteket. Istället för att köpa in en färdig plattform från en leverantör har vi tagit fram en egen. Vi har gjort effektkartläggningar och tagit reda på vilka användarna är, säger Mikael Petrén, chef för digitala biblioteket i Stockholm.

Läs mer: Små steg framåt för svenska e-böcker

Kungliga biblioteket uppskattar att sammanlagt 1,6 miljoner e-böcker lånades ut från folkbibliotek runt om i landet under förra året, vilket är 100 000 fler än förra året. Exakta siffror finns inte, alla bibliotek för inte statistik på samma sätt. Ett av dem är stadsbiblioteket i Malmö. Men även där ser de en liten ökning.

– Det ökar, men inte så mycket som vi trodde för några år sedan. I snitt lånar vi ut 5 000 e-böcker och e-ljudböcker i månaden, säger Torbjörn Bondesson på digitala biblioteket i Malmö.

Precis som kollegan i Stockholm tror Torbjörn Bondesson att vägen till att få fler att låna e-böcker är tillgängligheten. Bristande tillgänglighet kan vara förklaringen till att utlåningen inte ökar så snabbt som väntat.

– Jag tror att en förklaring är att det är omständligt med låneprocessen. Tröskeln för första lånet är lite för hög. Eftersom materialet är kopieringsskyddat måste man ha ett Adobe-id. Och uppstår tekniska problem kan man sällan lösa det på egen hand, säger Torbjörn Bondesson.

Diskussionen om hur e-böckerna ska distribueras och hur förlagen ska få betalt har bollats fram och tillbaka en längre tid. Förlagen vill inte släppa populära titlar till biblioteken för tidigt i rädsla för att läsarna lånar istället för att köpa. Biblioteken menar att det tvärt om skulle öka läsningen totalt och leda till fler köpta e-böcker.

Från bibliotekens sida ser man utbudet och prissättningen som andra förklaringar till att inte fler läser sina böcker digitalt.

– I dag är systemet accessbaserat, biblioteken betalar per lån och priset per bok varierar. Förlagen undanhåller inga titlar men kan sätta priset på en populär bok till 120 kronor, jämfört med i snitt 20 kronor, säger Mikael Petrén i Stockholm.

Läs mer: Han är CIO på Kungliga biblioteket

I dag finns mellan 10 – 15 000 titlar tillgängliga från förlaget Elib, som är landets största distributör av e-böcker till folkbiblioteken. En begränsning tycker biblioteken. Inte bara här och nu utan också på sikt.

– Blir det allt fler som läser e-böcker, väljer det framför vanliga, så kan det skada litteraturen. Mycket av den äldre litteraturen finns inte, säger Mikael Petrén.

Fakta

Stockholms stadsbibliotek - 6,3%
Sollentuna bibliotek - 5,8%
Upplands-Bro bibliotek - 5,6%
Tyresö kommunbibliotek - 5,4%
Solna stadsbibliotek - 5,1%
Bibliotek Nacka Forum - 5,0%
Österåkers bibliotek - 4,7%
Bodens stadsbibliotek - 4,5%
Östersunds bibliotek - 4,4%
Ystads bibliotek - 4,3%