Studior som Dice, Mojang och King hör till världens absolut mest framgångsrika. Det brukar kallas det svenska spelundret och till viss del kan vi tacka rollspelet Drakar och Demoner för det.
1996 sitter Fredrik Malmberg och Klas Berndal på ett tåg som åker från Göteborg hem till Stockholm. Tillsammans med några gamla kompisar driver de Target Games, Sveriges mest framgångsrika förlag för rollspel, sällskapsspel och brädspel. Men de vill bredda sortimentet.

– Vi hade varit på blixtvisit i en av våra butiker i Göteborg och satt på tåget tillbaka till Stockholm. Klas hade gjort sin månatliga räd i spelhyllan och tänkt att nu ska jag åka hem och trycka ut alla de här brickorna och spela, berättar Fredrik Malmberg.
Strategispelet han packar upp hette Europa Universalis. Tänk på det som en löjligt komplicerad version av Risk, och du är ändå inte ens i närheten.
– Jag tittade på det här brädspelet och sa att det ser för gräsligt ut. Det var en trekilosbunt med stencilerade papper, och hur många brickor och tabeller som helst. Så jag sa till Klas att det här är vad vi ska göra – det här är vårt första dataspel! Det här behöver en databashantering för att någon över huvud taget ska orka spela det, säger Fredrik Malmberg.
– Det gick upp ett ljus där och då, det är klart att vi själva ska gå till det område där vi själva har mest passion. Att ta våra papperskrigsspel över till den digitala världen!
Sagt och gjort, förlaget gav sig in i dataspelsbranschen.
Fredrik, Klas och kollegorna Lars-Åke Thor och Johan Arve lärde känna varandra i slutet av 70-talet. De hade ett gemensamt intresse: konfliktspel – en typ av ofta väldigt avancerade och tidskrävande brädspel. I regel går de ut på att spela igenom olika krigsscenarion, gärna historiska sådana.
I boken Äventyrsspel – bland mutanter, drakar och demoner har författarna Jimmy Wilhelmsson och Orvar Säfström grävt djupt i Target Games historia.
– Allt börjar med de här ungdomarna som hängde i en liten, liten affär i Gamla stan i Stockholm. Den hette Tradition och den sålde konfliktspel. Ägaren var en centralfigur inom hobbyn i Sverige, och det var lite som en ungdomsgård för dem, berättar Orvar Säfström.

När ägaren till Tradition plötsligt dog förändrades allt snabbt. En ny person tog över butiken och drog inte jämnt med killarna. Priserna gick upp, och han hade inte samma passion för spelen. Så några av stammisarna valde att starta eget.
1980 öppnade nio spelentusiaster butiken Target Games i en källarlokal i Hjorthagen, bland dem finns Fredrik Malmberg, Klas Berndal, Lars-Åke Thor och Johan Arve.
– De hade en uttalad idé: alla spel som vi inte kan sälja lovar någon av oss att köpa själva. Det är den här klassiska tanken att det här är nog ett bra sätt för oss att få köpa billiga spel, berättar Orvar Säfström.
Läs också: Europas spelutvecklare tror på en framtid med VR – men få gör spelen
Genombrottet kom ett år senare. Fredrik Malmberg hade bott i USA under ett halvår och jobbat på ett spelförlag som han fått kontakt med när de importerat grejer till Sverige. Där upptäckte han att något var på väg att förändras i spelbranschen.
– I Hjorthagen har de sju, åtta hyllor med konfliktspel, och kanske en hylla med rollspel – men är USA är det tvärt om. Där pågår en enorm boom för rollspel. Så Fredrik Malmberg kommer hem från USA och säger att de måste släppa ett rollspel, och de måste göra det nu innan Dungeons & Dragons kommer till Sverige, berättar Orvar Säfström.

1982 bildar Target Games sitt eget förlag Äventyrsspel och köper rättigheterna till att ge ut Chaosiums rollspel Basic-Role Playing i Sverige. På bara några veckor översätter de reglerna, hittar på några äventyr och bestämmer sig för att döpa spelet till Drakar och Demoner.
Det blev ingen omedelbar succé. Det första året sålde de bara ett fåtal av de 5 000 tryckta exemplaren. Men till slut tog det fart i takt med att Äventyrsspel släppte fler moduler, spel och produkter. Till slut hade de sålt över 100 000 exemplar av Drakar och Demoner.
– Man kan säga att nästan alla kreativa människor runt 40 har spelat Drakar och Demoner eller något annat av Äventyrs rollspel någon gång i tiden – det var så otroligt stort, säger Orvar Säfström.
Läs också: Utveckla inte mer än du vet att du behöver – utom för arkitektur och spel
Men det skulle dröja många år, och flera misslyckanden innan datorspel kom in i bilden. Först i slutet på 1980-talet vaknade Target Games till berättar grundaren Fredrik Malmberg. Deras nystartade flaggskeppsbutik Tradition på Humlegatan i Stockholm blev först att ta in dataspel.
– Efter bara ett eller två år stod dataspelen för 35-40 procent av omsättningen i butiken. Det blev ett stort uppvaknande för mig och de andra i företagsledningen när vi insåg att datorspelen var här och att vi måste satsa på det här, berättar Fredrik Malmberg.
Precis som med rollspelen några år tidigare väcktes genast tanken om att börja utveckla och ge ut sina egna spel. Men tröskeln var hög.
– Vi var vuxna och hade inte vuxit upp med datorspelen, utan vi behövde lära oss. Det är en sak att vara infödd i att spela eller kunna programmering, men vi väldigt analoga. Så vi behövde lära oss hela processen, och det tog väldigt lång tid.
Det skulle dröja ända till 1996, när Fredrik Malmberg och Klas Berndal satt på tåget mellan Stockholm och Göteborg och packade upp det omåttligt komplicerade Europa Universalis.
Under tiden hade de börjat licensiera ut sina rollspel till andra tillverkare så ett par data- och tv-spel knutna till deras varumärken har redan släppts, men nu ville de göra något själva.
Det tog tre försök innan de hittade rätt. Först inledde de ett samarbete med en amerikansk spelstudio, men det slutade i ett dyrt fiasko. Därefter hittade de ett svenskt bolag som ville vara med och utveckla strategispelet, men de saknade rätt kompetens.
Lagom till jul släpps inte mindre än två böcker om svensk rollspelshistoria.
Äventyrsspel – bland mutanter, drakar och demoner av Jimmy Wilhelmsson och Orvar Säfström handlar om förlaget Target Games historia.
Finna dolda ting av Anna-Karin och Daniel Linder Krauklis utforskar den svenska rollspelsscenen under 80- och 90-talet i ett lite bredare perspektiv – och tar förstås upp den utbredda moralpaniken.