Det brukade krylla av små piratskepp på svenskt vatten. Nu finns det bara ett fåtal kvar, men de har blivit större och starkare. Det hävdar Rättighetsalliansen.
Varje gång det rapporterats om miljonskadestånd för någon piratkopia av en Beck-film har de ett finger med i spelet. Rättighetsalliansen, en avknoppning av den kontroversiella Antipiratbyrån, jagar pirater för rättighetsinnehavarnas räkning. Något som retat upp många på motståndarsidan.
– En kompis sa en gång att om man vill göra någon upprörd ska man skriva om Israel-Palestina-konflikten, vargjakten eller oss, säger juristen Henrik Pontén som är alliansens ansikte utåt.
Läs också: Pirate Bay-Sunde använder en Raspberry Pi för att ruinera skivindustrin
Trots upprördheten har deras arbete gett resultat menar han. Det finns inte lika många piratsajter i Sverige längre.
– Trenden är att antalet illegala tjänster sjunker, men att de blir allt större. För två år sedan tittade vi på ett 20-tal svenska aktörer, nu är det nere i ett fåtal. De är påtagligt ointresserade av att upphöra med sin verksamhet eftersom de tjänar för bra på den, säger han.
I regel kontaktar Rättighetsalliansen sina måltavlor innan de polisanmäler. Lägg ner verksamheten, annars blir det en stämning – och vid det här laget vet alla att efter en fällande dom väntar skadestånd i mångmiljonklassen. Ungefär hälften antar erbjudandet. Ytterligare några har slutat efter att rättsprocesser inletts.
Är det er förtjänst att det blivit färre illegala tjänster tror du, undrar jag, och Henrik Pontén tänker efter.
– Jag kan inte komma på någon annan förklaring, kan du? svarar han efter en stund.
Fortfarande handlar många av rättsfallen i Sverige om sajter som drivits som hobbyprojekt, eller där intäkterna varit rätt marginella. Det beror enligt Henrik Pontén på en eftersläpning – det tar åtskilliga år från att de polisanmäler tills åtalet kommer.
– Av de tjänster som finns kvar i Sverige idag är alla uttalat kommersiella, och tjänar väldigt mycket pengar, säger han.
Läs också: Dömd för piratkopiering – tvingas betala med 200 000 tittare på Youtube
Ett exempel är rättsfallet kring torrentsajten Swepiracy som pågår i Norrköpings tingsrätt. Den åtalade, en 24-årig man från Östergötland, misstänks ha tagit emot över 800 000 kronor i donationer från medlemmar.
Swefilmer, streamingsajten som självmant stängde i somras efter en polisrannsakan, är ett ännu grövre exempel. Tingsrätten har beslutat att frysa 13 miljoner kronor på en av de misstänkas konto, pengar som tros ha kommit från annonsintäkter och donationer.
Rättighetsalliansen är inte ensamma om att se en kommersialisering av piratscenen. I en intervju med IDG.se i höstas berättade fildelningsåklagaren Fredrik Ingblad att det blivit allt vanligare att personerna som utreds dragit in stora pengar genom annonser och donation.
– Man lämnar det här kompisgänget och det drivs mer som ett företag, som han uttryckte det.
