Det kan bli tuffa tag för att stoppa näthatet. I dag presenterade regeringens utredare lagman Gudrun Antemar sitt förslag på nya lagar för att stoppa hot och hat på nätet.
Regeringen ska nu ta ställning till utredningen, Integritet och straffskydd SOU 2016:7, och lagarna måste klubbas av riksdagen innan de blir verklighet. Om det är fallet kan de införas i början av 2017.
Varför behövs det nya lagar för att stoppa näthatet?
Under presskonferensen lyfte justitieminister Morgan Johansson vikten i att anpassa lagstiftningen till tekniken. Han beskriver dagens lagtexter som något som ”tillkommit i en tid när det mest handlade om att beivra skvaller på bygden, ryktesspridning eller förolämpningar öga mot öga”.
– I värsta fall kunde du alltid flytta ifrån byn om det inte gick att få folk att bete sig, men problemet är att du aldrig kan flytta ifrån det som sägs på internet, säger justitieministern till SVT.
Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, är en av experterna som deltagit i arbetet med utredningen och han anser att det är viktigt att klarlägga rättsläget för brott på nätet.
– Ta förtäckta hot som att man ska ”köra upp en yxa i fittan” på någon, som vi såg nyligen. Den typen av kränkande yttringar har under nuvarande lagstiftning kunnat hamna under väldigt många olika regler, säger han till IDG.se.
Han tycker också att det är viktigt att täppa till hål i lagstiftningen. Hämndporr är ett sådant. Det kan vara olagligt att spela in en sexfilm utan att den som medverkar vet om det, men det är inte nödvändigtvis olagligt att sprida den.
Dessutom måste svensk lag måste upprättfylla krav från bland annat Europadomstolen, där Sverige blivit fällt flera gånger, på att skydda människors integritet.
Förbud mot att sprida hämndporr och annat kränkande
Utredaren vill införa en ny brottsrubricering: olaga integritetsintrång.
Det skulle innebära att det blir olagligt att sprida ”mycket privata uppgifter” som så kallad hämndporr, alltså att lägga upp nakenbilder eller pornografiska bilder på en tidigare partner utan dennes samtycke.
Förutom sexuella bilder skulle olaga integritetsintrång innefatta spridande av information om någons sexliv, hälsotillstånd, om något varit utsatt för allvarligt brott, och bilder på personer i mycket utsatta situationer eller liknande bilder.
Vad som innefattar ”mycket utsatta situationer” nämns inte utredningen, men Gudrun Antemar tar upp några exempel under presskonferensen: filmer på offer för trafikolycka, människor som är omhändertagen inom vården eller så kallad happy slapping – personer som filmar en misshandel för att sedan lägga upp videon på nätet.
Läs också: Därför är det dags att jobba på ditt nät-vett
Men begreppet är brett och ger kanske lite för mycket tolkningsutrymme.
– Det finns en lucka i lagen när det gäller att sprida till exempel nakenbilder eller sjukjournaler. Men sedan har man lagt till det här om att sprida bilder av någon i en ”utsatt situation” där det blir mycket oklart, säger Daniel Westman som är doktorand i rättsinformatik på Stockholms universitet till IDG.se.
Den luddiga formuleringen fanns ursprungligen med i förslaget om olovlig fotografering. Men det togs bort ur texten innan lagen trädde i kraft den 1 juli 2013.
Straff kan utdömas om det olaga integritetsintrånget sker på ett sätt som är menat att medföra kännbar skada för den som berörs. Men det finns också ett undantag för att sprida information som har ett ”tydligt allmänintresse”.
Brott av normalgraden ska kunna straffas med böter eller upp till två års fängelse. Grovt brott straffas med fängelse i minst 6 månader och högst 4 år.
Att hota om att sprida sexbilder ska klassas som olaga hot
Hot om att sprida integritetskränkande uppgifter, som de som nämns ovan, ska bli straffbart föreslår utredaren. Det kan handla om att exempelvis hota om att sprida sexbilder, sjukdomsinformation eller något annat som kan innebära ett olaga integritetsintrång eller ett grovt hemfridsbrott. Brottsrubriceringen blir olaga hot.
Tröskeln för vad som är ett olaga hot ska också sänkas, anser utredaren. Idag är det ett hot om det framkallar "allvarlig fruktan", förslaget är att formuleringen ska ändras till "allvarlig oro".
Den som utsätts för kränkningar ska kunna få ersättning
Utredaren föreslår att rätten till brottskadeersättning också ska gälla grovt förtal. Det betyder att om förslaget om olaga integritetsintrång går igenom kommer brottsoffret att kunna få ekonomisk ersättning av staten.
Att skapa hatsajter och att önska livet ur någon ska bli straffbart
Utredaren vill att begreppet ofredande ska vidgas på två punkter. För det första ska ofredande som ”når fram till den som ofredats i efterhand” lättare kunna straffas. Där ingår exempelvis att skapa en hatsajt riktad mot en person. Det vill säga när den som ofredas blir medveten om det långt efter att själva ofredandet ägt rum.
Det andra är att kränkande och hatiska yttranden som är på gränsen till hot ska kunna straffas som ofredande. I klartext betyder det att inlägg som säger att en utsatt person borde dö eller borde utsättas för allvarliga brott kan klassas som ofredande.
Ändringen innebär ett skifte i vad man tolkar som ofredande.
– Det som tidigare varit ofredande har varit att man fysiskt stör någon eller upprepade gånger ringer eller skickar tusen sms till någon som inte vill ta emot dem, nu ändras det till att själva innehållet kan ses som en kränkning. Där kändes formuleringen ganska vag, säger Daniel Westman.
Läs också: Facebook vill kärleksbomba bort rasisterna från nätet
Hot och hat i kommentarsfält ska bort
Den som driver en sajt med forum eller kommentarsfält är redan idag skyldig att ta bort innehåll som är uppenbart brottsligt, som hets mot folkgrupp, barnpornografi eller uppvigling.
Utredaren vill att det ansvaret, den så kallade BBS-lagen, ska utvidgas till att också omfatta meddelanden som "uppenbart" innebär olaga hot eller olaga integritetsintrång enligt resonemangen ovan.
Det kommer alltså att gå att kräva att den som driver en sajt ska kunna plocka bort hämndporr, känslig privat information eller hot.
Mårten Schultz hade gärna sett att lagstiftningen gick längre på den här punkten. Han tycker att andrahandsansvaret skulle behöva skärpas, att den som blivit meddelad om att det finns kränkande information men inte tar bort den skulle kunna straffas.
– Där kan jag uttrycka att man i förlängningen skulle se över om det behövs ytterligare regler. Då tänker jag inte att ansvaret ska landa på företag som Facebook utan på moderatorer och gruppägare, säger han.
– Ofta är det bara moderatorn som kan få stopp på spridningen, och därför tycker jag att den som underlåter att ta bort ska kunna straffas.
Hur blir det med yttrandefriheten då?
Varje gång lagstiftning ska begränsa innehållet på nätet kommer yttrandefrihetsfrågan i fokus. Men ingen av experterna som ingått i utredningen har lämnat några invändningar mot de föreslagna lagändringarna.
Tidningsutgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter, en av experterna, skriver i ett pressmeddelande att de tycker att man uppnått en bra balans.
– Det har också varit tydligt under utredningens gång att det inte är de grundlagsskyddade medierna med ansvarig utgivare som tar ett ansvar som gör sig skyldiga till överträdelser. Därför är det bra att föreslagen ny straffbestämmelse införs utanför det grundlagsskyddade området. Vi som representerar grundlagsskyddade medier har full förståelse för att något måste ske mot näthatet. Denna utredning har landat i en bra balans mellan skyddet för den personliga integriteten och yttrandefriheten, skriver Jeanette Gustafsdotter.
Men kommer lagarna att göra någon skillnad i praktiken?
Om lagarna går igenom skulle det kunna betyda att tusentals kränkningar kan anmälas varje dag. Frågan är om det finns en rimlig chans för polisen att kunna utreda en sådan mängd.
– Det största problemet med kränkningar på nätet är inte att lagstiftningen varit för svag. Det är att de inte beivras, eller att det inte görs något åt dem, säger Mårten Schultz.
Läs också: Rasistiska trollkommentarer i sociala medier hängs ut på gigantiska annonser
Justitieminister Morgan Johansson sa också under presskonferensen att polisen kommer att lägga mer resurser på att bekämpa brott på nätet. Men han preciserade inte hur mycket.
– Straffrätt är en sak, sedan handlar det om att det måste finnas möjlighet att utreda brotten och att polis och åklagare kan ta dem till domstol. Där skulle jag vilja nämna att Polisen just nu bygger nu ut sin it-brottsavdelning och också in avdelning riktad mot hatbrott, sa Morgan Johansson.
Mårten Schultz tror ändå att lagstiftningen kan få effekt. Åklagare har lättare att på förhand avgöra om något är straffbart eller ej. Polisen kan också tänkas bli mer benägen att prioritera brott som grovt olaga integritetsintrång, som ligger högt på straffskalan.
– Det är inte så här att den här lagstiftningen knäcker näthatet, men den är en viktig förutsättning för att kunna hantera näthatet, säger Mårten Schultz.
