intel chip

Utvecklingen av nya processorer har alltid gått åt samma håll. De blir snabbare, mindre och billigare. Men nu sker ett skifte, åtminstone hos Intel. I framtiden kommer företaget att prioritera effektivitet över råstyrka.

Chippjättens teknik- och tillverkningschef William Holt kom med beskedet under ISSCC-mässan i San Francisco förra veckan. Energieffektivitet kommer att bli Intels viktigaste försäljningsargument i framtiden, rapporterar MIT Technology Review.

– Vi kommer att se stora förändringar. Den nya tekniken kommer att vara fundamentalt annorlunda, sa William Holt under mässan.

Läs också: Nu får Intel passa sig – Google väntas backa Qualcomms Arm-chipp för servrar

Orsaken är enkel. Utvecklingen fram till idag har handlat om att trycka in så mycket kraft på så liten yta som möjligt. Men det kostar i pengar och, om man så vill, i batteritid. För att telefoner, bärbara datorer och uppkopplade enheter i internet of things ska kunna dra ordentlig nytta av snabba processorer måste dessa blir mer energieffektiva, annars går det inte att lämna vägguttaget.

Men det är inte bara konsumenter som efterfrågar energisnåla, högpresterande chipp. I takt med att vi lägger ut fler saker i molnet – från lagring och samarbetsverktyg till artificiell intelligens – krävs fler datacenter runt om i världen. Storspelare som Amazon, Google och Microsoft måste effektivisera på den fronten av både ekonomiska och miljömässiga skäl.

– Koldioxidavtrycket från datacenter […] växer i en oroväckande takt. Och chippen som behövs för att koppla samman ännu fler enheter hos hushåll, kommersiella verksamheter och industrier […] kommer att behöva dra så lite ström som möjligt för att vara gångbara, sa William Holt.

Men det finns också rent tekniska skäl till att utvecklingen kommer att byta inriktning: dagens processorer har helt enkelt nått vägs ände.

Moores lag, som formulerades 1965 av Intels medgrundare Gordon Moore, säger att antalet halvledare på ett chipp ska fördubblas med tvåårsintervall för att hålla en ständig prestandatillväxt utan att priset skjuter i höjden.

William Holt säger att Intel på sin höjd kommer att klara av att hålla den takten i två processorgenerationer till, det vill säga runt fem år. Vid det laget kommer Intel gått över till sju nanometer stora transistorer.

Läs också: Intel tar tid på sig att krympa chippen

De kiselbaserade chipp som är standard idag blir inte mycket bättre, mindre eller effektivare än så menar William Holt. Därför krävs en ny teknik, och ett nytt material för att skapa framtidens processorer. Spinntronics och tunneltransistorer är två tänkbara kandidater, men vilken teknik som tar över vågar han inte sia om.

Gemensamt för båda är att de drar mycket mindre ström, men skickar signaler mycket långsammare än kisel. En övergång till en ny teknik innebär alltså stora förändringar i chipputvecklingen framöver.

– De rent tekniskt sett bästa framstegen vi kan göra kommer att ge förbättringar inom strömförbrukning, men kommer att reducera hastigheten, konstaterar William Holt.

Det blir slutet för Moores lag. Men också början på en ny kamp: den om det strömsnålaste chippet.