Virtuell verklighet ska revolutionera spelbranschen, och låta oss uppleva fjärran platser från skrivbordsstolen. Men det finns praktiska tillämpningar också. På Astrazeneca i Göteborg finns ett projekt för att använda tekniken för att utveckla nya läkemedel.

– Traditionellt har vi snackat om molekyler som tvådimensionella. Men vi försöker få kemisterna att tänka i tre dimensioner istället, och nästa steg är att se dem i virtual reality, säger Jonas Boström som jobbar som beräkningskemist, eller drug designer på engelska.

Läs också: Första 3d-printade medicinen godkänd av myndigheter

Genom att rita upp molekylerna i en virtuell verklighet kan man underlätta för kemisterna som designar nya läkemedel.

– Oftast är det ett specifikt protein som man vill göra något med, och då måste man hitta en molekyl som passar in i proteinet och den molekylen måste ha rätt egenskaper, säger Jonas Boström.

Till en början är det ofta svårt att få folk att förstå varför de ska använda virtuell verklighet, det går ju att göra samma arbete redan idag med vanliga 3d-modeller. Jonas Boström citerar Morpheus från The Matrix: ”Det går inte att berätta för någon vad Matrix är, man måste uppleva det med egna ögon”.

– Folk frågar hela tiden varför det här är bättre. Men kolla själv, kolla vad coolt det är!, säger han.

Men vad är det man får som inte finns i vanliga modeller?

– Själva rumsuppfattningen. Du kan gå in i ett protein och se precis hur det ser ut med alla interaktioner, som vätebindingar, och du kan se när det finns ett tomrum i en molekyl där det går att bygga ut med till exempel en syreatom.

Han har rätt. Med ett vr-headset på kan jag dyka in i en molekyl och ställa mig mitt i konstruktionen. Runt omkring cirklar atomkärnorna och bindningarna är tydligt utritade. Det går att se exakt hur alla byggstenarna sitter ihop med varandra.

astrazeneca virtual reality
Det tre man starka utvecklarteamet utgörs av Christoph Grebner, Jonas Boström och Jonatan Enström.

Det lilla utvecklarteamet på Astrazeneca består i dagsläget av tre personer, och projektet har pågått i ett drygt år. Programmet är byggt i spelmotorn Unity och kallas för Molecular Rift.

All mjukvara är öppen källkod, och version ett av programmet finns redan på Github och har fått stor uppmärksamhet i branschen.

Till en början använde de sig av en Kinect-kamera för att med handrörelser styra runt molekylen. Men Kinect var inte tillräckligt precis, i version två som jag får testa använder de istället en Leap Motion-kamera som är monterad på Oculus Riftens visir tillsammans med en liten Bluetooth-fjärrkontroll. Resultatet blev mycket exaktare.

På sikt vill de också kunna modifiera molekylerna med handrörelser, men med dagens teknik blir det svårt. Inom ett par år kanske utvecklingen kommit längre.

Med Leap Motion-kameran har de också skapat en slags augmented reality-version av programmet. Molekylen projiceras mot en spöklik bakgrund, Leap Motion är inte menad att använda på det sättet, men resultatet verkar lovande.

Läs också: Så sålde de elva hus som inte finns

När mer avancerade ar-headset som Microsofts Hololens lanseras inom kort kan molekylerna projiceras direkt i rummet, utan att förlora kontakten med kollegorna.

På vägen ut från Astrazeneca stannar Jonas Boström till i ett tomt konferensrum.

– Här sitter vi och tar fram nya läkemedel, berättar han.

Det finns två projektorer, den ena brukar visa excelark med molekyler, den andra tänkbara nya molekyler. Ett tiotal stolar står placerade kring ett runt bord i mitten av rummet.

– Tänk när alla har en Hololens istället, och står här och ser molekylerna i augmenterad verklighet!, säger Jonas Boström.

Hur lång tid tror du att det dröjer?

– Inom ett par år kommer folk att använda den här tekniken, det är jag övertygad om.

Fakta

Om du är nyfiken på hur det är att navigera runt i en molekyl kan du testa själva på Göteborgs vetenskapsfestival.

Torsdagen den 14 april går det att prova Astrazenecas vr-applikation i Nordstan mellan klockan 13.00 och 16.00.