Förra veckan berättade Telia Sverige att de ska låta sina kunder surfa gratis på sociala medier, men tjänsten fick genast kritik. Många menar att den bryter mot nätneutraliteten och Post- och telestyrelsen översvämmades av anmälningar.

– Det är helt klart ett högt antal anmälningar, så många brukar vi aldrig se, säger Emma Närvä som är enhetschef på Post- och telestyrelsen.

Totalt har PTS fått in runt 300 anmälningar under veckan som gått sedan Telia lanserade tjänsten. Myndigheten har nu bestämt sig för att inleda en utredning mot Telias tjänst vid månadsskiftet, när EU:s nya regler om nätneutralitet börjar gälla.

– Vad vi sett hittills är att Telia särbehandlar viss trafik. Trafik till vissa sociala medier särbehandlas jämfört med annan trafik, och den delen kommer vi att behöva titta på. Sedan får vi se om det är någon annan del av erbjudandet vi också måste titta närmare på under utredningen, säger Emma Närvä.

Anmälningarna till PTS kom inte som någon överraskning för Telia. Men företaget de övertygade om att tjänsten ligger inom lagens ramar, säger Jonas Hasselberg som är ansvarig för Telias konsumentaffärer.

– Vi har varit väldigt medvetna om att det kommer att bli en debatt kring det här. Det finns olika åsikter både om vad som är lagligt idag, och vad som kan vara lagligt när den nya regleringen träder i kraft, säger han.

Många har också ställt sig undrande till hur Telia tar reda på var kunderna surfar. Jonas Hasselberg säger att de inte kartlägger användarna, utan får information från de sajter där gratis surf erbjuds.

– Vi kan inte göra det själva utan, vi gör det tillsammans med våra partners. Vi kan identifiera trafiken från deras tjänst och därmed undanta den från surfpotten. Det är en relativt sett enkel teknisk integrering mellan oss och våra partners.

Han vill inte beskriva exakt hur kopplingen ser ut, men säger att det inte finns något utbyte av kunduppgifter mellan Telia och partnerföretagen.

– Vi delar ingen kunddata med våra partners, och vi gör ingen analys av trafiken. Det enda vi gör är att identifiera var trafiken kommer ifrån, och sedan räkna bort den från datamängden, säger Jonas Hasselberg.

Något som väckt stor debatt är ett meddelande till Telia-kunder som använder Twitter. När de klickar på en länk som tar dem från Twitter till en tredje part där fri surf inte gäller länkar Twitter om kunderna till en sajt som varnar för att trafiken nu kommer att räknas in i surfpotten.

Vissa har hävdat att detta är ett slags angrepp från Telia, att företaget snappar upp trafiken och skickar den vidare. Förklaringen är lite mer sansad: det är Twitter själva som informerar kunderna om att de inte surfar gratis längre.

– Våra partners har lite olika policy för hur de ska hantera användarupplevelsen. Twitter har som policy att de vill göra det väldigt tydligt för kunderna när det påverkar surfpotten och inte, säger Jonas Hasselberg.

Till en början gäller Telias erbjudande om fri surf för sex tjänster: Facebook, Whatsapp, Messenger, Kik, Twitter och Instagram. Telia uppger att de ligger i förhandling med fler tjänster, men vill inte kommentera vilka eller hur många det rör sig om.

Telia ställer däremot en rad krav på sina samarbetspartners.

– Det är inga pengar inblandat. Annars är det väldigt enkla saker. Det ska vara en sociala medier-tjänst som fokuserar på kommunikation, de ska inte bryta mot svensk lag och de ska kunna identifiera nättrafiken så att den inte belastar, säger Jonas Hasselberg.

Telia är inte först ut med det kontroversiella beslutet. Tre fick utstå liknande kritik i höstas när de gav kunderna fri dataförbrukning på musiktjänsterna Spotify och Deezer. Även där pågår en utredning hos PTS.

Daniel Westman, som är doktorand i rättsinformatik vid Stockholms universitet, har följt debatten, men tycker att det är svårt att avgöra om Telias kampanj faktiskt bryter mot nätneutraliteten. EU:s nya lagstiftning är för otydlig på den punkten.

– Den här typen av nolltaxa verkar vara en fråga som man medvetet lät bli att ställning till i förordningen när man skulle komma överens politiskt. Man hänsköt frågan till tillämpningen av förordningen istället, säger Daniel Westman.

Den europeiska telekommyndigheten Berec har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för nätneutralitet, där kommer nolltaxa, eller zero-rating, att ingå. De riktlinjerna ska presenteras först i augusti.

– Jag tycker att det strider mot själva tanken om nätneutralitet, men det beror också på vad man menar med nätneutralitet. Syftar man bara till blockering, prioritering och att faktiskt hindra folk från att komma fram bryter det inte mot nätneutraliteten. Men om den här typen av tjänster blir vanliga påverkar det möjligheten för nätet att vara tillgängligt för alla i framtiden, säger Daniel Westman.