Internetoperatörer måste blockera piratsajter
Nöjesindustrin och Bredbandsbolaget möttes i början av december återigen i rätten. Ska operatörer tvingas att blockera sajter som Pirate Bay? Och är internetleverantören att se som medskyldig till de brott som begås på piratsajter?
Nej, sa tingsrätten när de hade frågan på sitt bord. För att en part ska ses som medskyldig måste denna ha avtal med den andre, eller någon slags relation. Och så ser det inte ut i det aktuella fallet. Domen var den första i sitt slag och förvånade många då ett flertal andra länder gjort den motsatta bedömningen. Rättighetsägarna överklagade domen och ett beslut från Patent- och marknadsöverdomstolen väntas i slutet av januari.
Piraternas flaggskepp i ständigt blåsväder
Man kan undra om Peter Sunde, Gottfrid Svartholm och Fredrik Neij någon gång ångrat beslutet att dra igång The Pirate bay. Genom åren har det stormat en hel del kring den sajt som mer än någon annan kommit att definiera fildelningsfrågan. Men 2016 var i jämförelse med tidigare år ett relativt lugnt år.
Det som framför allt har varit på tapeten är vem som har rätt till domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se. I mars landade frågan på hovrättens bord. Liksom i tingsrätten slog de fast att de både domännamnen ska förverkas och framöver ägas av staten. Åklagaren hade krävt att adressen skulle försvinna helt och att Internetstiftelsen i Sverige, som tillhandahåller toppdomänen, skulle blockera adressen. Så långt gick inte hovrätten. Men eftersom adressen använts i brottslig verksamhet ansåg rätten att den nuvarande ägaren inte hade rätt till dem.
Läs också: Stor och populär fildelningssajt för musik läggs ner efter polistillslag
Eftersom Fredrik Neij fortfarande står som ägare till domännamnen har även han varit indragen i ärendet. Och han var inte nöjd med hovrättens beslut. Han tycker nämligen att tingsrätten och hovrätten gör en felaktig bedömning när de kommit fram till att domännamn är en slags immateriell egendom. Och därmed kan förverkas som andra typer av hjälpmedel vid brottslig verksamhet. Därför får nu Högsta domstolen också ge sin syn på saken. Det senaste som hänt där är att en ansökan om föreläggande har skickats in till riksåklagaren.
Peter Sunde har även han varit en besöker bland våra nyhetsrubriker. Denna gång på grund av ett ärende i Helsingfors domstol. Där dömdes han i somras att betala 3,8 miljoner kronor i skadestånd och rättegångskostnader för sin inbladning i torrentsajten. Något som kom som en fullständig överraskning för Peter Sunde själv. Några kallelser eller delgivningar säger han sig inte ha fått. Det hela har också lett till att Sunde i sin tur stämt musikbolagen, som låg bakom den ursprungliga stämningsansökan, för förtal.
Som om inte vändorna i domstol vore nog så hotade även Kanye West i februari med att dra piraterna inför rätta. Han var upprörd för att hans album i början av året var den överlägset mest aktiva musiktorrenten på The Pirate Bay. Detta sedan att han valt att enbart släppa albumet på musiktjänsten Tidal. Att han sedan väljer att själv ladda ner från piratsajten, ja det är väl egentligen bara en rejäl klick grädde på en redan väldigt god portion mos.
Min gissning är att Pirate Bay återkommer till listan även nästa år. Kanske har vi då några nyheter kring det stora beslaget i Nacka i november 2014 som tillfälligt släckte kungen på fildelningsmarknaden.
Spridningskollen: årets antiklimax
I början av hösten kom ett besked som fick svenska pirater att sätta Joltcolan i halsen. Skadeståndskrav skulle skickas ut direkt till enskilda fildelare, rakt ner i brevlådan. Bakom initiativet stod Gothia Law som hade tecknat avtal med fyra rättighetsinnehavare. De hade sedan börjat av året övervakat svenska fildelare och sett hur fler än 150 filmer och tv-serier delats på bland annat The Pirate Bay.
– Vi tror att detta kommer att betyda en hel del i ett längre perspektiv. Det är två saker som är viktig för vår uppdragsgivare: att generellt sett nå ned olaglig fildelning och att få viss ersättning, sa Spridningskollens talesperson Gordon Odenbark till IDG.se
Mellan 500 och 1 000 personer skulle få kravet hemskickat till sig och notan låg på 2 000 kronor. Det skrevs arga krönikor, bland annat vår kollega Martin Appel på PC för Alla ansåg att det var ett klassiskt exempel på utpressning. Folk var så upprörda att de sänkte piratjägarnas sajt i en ddos-attack. Men, luften gick ur just denna ballong.
Läs också: Piratjägarnas sajt sänkt av ddos-attacker – "Vi är inte förvånande"
För den 31 oktober meddelade Gordon Odenbark att projektet skrotas. De togs på sängen av debatten som var mycket mer polariserad än de anade. Den diskussionen skulle inte föras av dem utan av politiker och på debattsidor. Sa Spridningskollen och tackade för sig.
Dreamfilm
Ibland är utredningar enkla och raka på sak. Ibland är det inte så. Ärendet Dreamfilm tycks tillhöra den senare kategorin. 18 månader tog det innan åklagaren Mats Ljungkvist var redo att väcka åtal mot de misstänka bakom den illegala streamingsajten. 29 augusti var det så dags.
Av den omfattande förundersökningen framkommer att verksamheten dragit in över en miljon kronor på ett år. Och att de fyra misstänka har starka kopplingar till andra svenska piratsajter. Åtalet rör 45 filmer som ska ha gjorts tillgängliga via sajten. I vår rapportering har de fyra misstänkte gått under namnen Ägaren, Företagaren, Teknikern och Kodaren. Vilket delvis beskriver deras olika roller i sajten. Och fälls de fyra kan de stå dem dyrt, en av rättighetsägarna – Nordisk Film – har lämnat in ersättningskrav på drygt nio miljoner kronor per person.
Trots att de fyra var och en för sig verkar ha vana av att både programmera, administrera och driva sajter tycks de inte ha gjort mycket för att täcka sina spår. Konversationerna mellan de misstänka, som finns med i förundersökningen, sker helt okrypterat över bland annat Skype. Vid ett par tillfällen råkar de dessutom använda varandras riktiga istället för deras alias.
Det var efter ett tillslag i februari 2015 som Dreamfilm, Piratehub och Tankafetast stängdes ner. Dreamfilm återuppstod kort därefter, för att återigen försvinna tillfälligt efter att sajten hackats. Huvudförhandlingarna är planerade att äga rum i början av februari.
Att länka eller inte länka. Swefilmers framtid kan avgöras av EU-dom
Under året har EU-domstolen kommit med en dom ska kan komma att påverka utgången i ett uppmärksammat fall gällande piratstreamingtjänsten Swefilmer. I början av september konstaterade domarna att det är helt okej, enligt lagen, att länka till upphovsrättsskyddat material som publicerats utan rättighetsägarnas tillstånd, ibland. Du får nämlingen inte tjäna pengar på det och vet du att tillstånd saknas gäller det att låta bli. Kännedom och ekonomisk vinning kommer alltså troligen på centrala frågor när svenska rättsväsendet ska avgöra om personerna bakom Swefilmer är skyldiga eller inte.
Daniel Westman, doktorand i rättsinformatik vid Stockholms universitet, tror att inte att EU-domen öppnar några dörrar för kommersiella streamingsajter att länka till piratkopierade filmer.
– Min slutsats är att det inte finns några upphovsrättsliga hinder att döma personerna bakom Swefilmer. De har haft kännedom och kommersiellt intresse. Sen om det är precis de här personerna, det är en annan sak, sa han i en intervju med IDG.se
Swefilmer är en sajt som erbjudit svensktextade filmer och tv-serier. Den dök upp första gången i februari 2011. 8 juli genomförde polisen en husrannsakan mot sajten administratör. Ett par veckor senare släckte sajten för gott. Ett år senare väckte åklagaren åtal mot två män i 20-årsåldern. En av de misstänka greps i Tyskland och utlämnades därefter till Sverige och satt till en början häktad. Enligt stämningsansökan ska de båda männen ha dragit in närmare 14 miljoner kronor på verksamheten. 16 januari är det dags för Varbergs tingsrätt att avgöra om männen ska dömas eller inte.
Svenska pirater
När hösten på allvar började visa sitt gråa tryne fick ett fyra år gammal fildelningsärende sitt avslut. I alla fall i tingsrätten. En 25-årig man dömdes till villkorlig dom och samhällstjänst. Därtill ska han också betala totalt 1,7 miljoner i skadestånd. Allt för att olagligt har spridit filmen Åsa-Nisse: Wälkom to Knohult. Eller framför allt för att han är den person som anses ligga bakom torrentsajten Swepiracy. Dock var skadeståndet bara en bråkdel av det som produktionsbolaget till en början krävde, närmare 25 miljoner kronor. Men det ansåg inte rätten vara rimligt.
Å andra sidan tyckte den dömde mannen och hans advokat att skadeståndet ändå var för högt. Fallet är överklagat till hovrätten och förhandlingarna där äger troligen rum nästa vinter.
Apropå gamla fall. 2013 slog polisen till mot svenska sajten undertexter.se. I våras åtalades mannen som misstänks ligga bakom sajten som under tio år försett svenskar med piratöversättningar till piratfilmer. Det är första gången en person åtals för just detta och enligt åklagaren handlar det om att undertexter har samma skydd som ett litterärt verk. Mannen nekar inte till att han administrerat sajten, eller att han tjänat pengar på sajten. Hans uppfattning är nämligen att gärningen inte är brottslig. Enligt åklagaren kommer ärendet gå upp i rätten någon gång under våren.
