Digitalisering och ny teknik bygger ständigt om människans vardag. Vad innebär det egentligen när bilförare allt mer blir passiva resenärer? Forskningen har inte några svar på den frågan, för det är en ny företeelse. Men Luleå tekniska universitet öppnade nyligen ett nytt laboratorium, DEPICT, där forskare kan ska sig en bild av hur hjärnans undermedvetna reaktioner påverkas av nya tekniska lösningar. Och självkörande bilar är ett av forskningsområdena.
– Det handlar om en helt ny typ av kommunikation. Bilen måste kommunicera så att förare har rätt nivå av tilltro, inte övertro men inte heller misstro. Föraren måste förstå bilens signaler, säger Camilla Grane, forskare i teknisk psykologi och en av de tre som varit med i arbetet av det nya laboratoriet.
Vad det rent konkret handlar om är att ta reda på hur biltillverkarna på bästa sätt tar fram till exempel varningssystem. Ska den projiceras på framrutan genom AR, ska den ske med en bild i bilens informationsfönster? Ska det vara med eller utan ljud. Och när ska systemet varna. Det handlar också om hur överlämningen ska gå till mellan den mänskliga föraren och bilens autonoma system.
De första generationerna av självkörande bilarna kommer sannolikt inte vara helt självkörande. Därför måste överlämningen vara tydlig och ske i rätt tid, tajming är en oerhört central fråga på flera olika sätt.
– Säg att det drar in dimma eller snöoväder som gör att bilens sensorer inte går att använda som planerat. Då kan bilen varna om det. Man har ju sett att i bilar med fartkontroll att man får förlängd bromssträcka, bara för att man inte har foten på bromspedalen. I en självkörande bil har man inte ens händerna på ratten, säger Camilla Grane.
Läs också: Forskare bygger supersmart chipp med den mänskliga hjärnan som förebild
Det nya laboratoriet är utrustat med flera olika typer av mätinstrument för att forskarna ska kunna analysera och visualisera mänskligt beteende. Alltså signaler från kroppen som vi inte är medvetna om eller kan styra. Där finna EEG-mätare som registrerar hjärnan aktivitet och EMG, en teknik som visar musklernas respons på stimulering från nervsystemet. De kan också mät ögonrörelser, ansiktsuttryck och så kallad hudkonduktans, det vill säga mäta hudens elektriska ledningsförmåga. Kort sagt hur mycket vi svettas.
Labbet är dessutom mobilt, vilket gör att de kan flytta ut experimenten från en testmiljö ut till bilar och arbetsplatser.
– Labbets styrka är att vi har ett system som kan prata med alla våra sensorer samtidigt. Vi kan gå tillbaka till en specifik händelse vi testar och analysera försökspersonernas reaktion. Ju mer vi får veta om hur människan beter sig i olika situationer, desto mer användarvänlig kan tekniken bli, säger Bjarna Bergquist, professor i kvalitetsteknik.
Tidigare har forskar fått förlita sig mycket på observationer och det som personer berättat om sina upplevelser. Med ny utrustning kan forskarna se exakt vad en person tittar på, hur hen agerade och hur kroppen reagerade.
Läs också: Tekniken blir allt bättre på att läsa av hjärnan. Så när kan datorerna läsa tankar?
Där inte bara forskning på självkörande bilar som är aktuellt. Just nu pågår till exempel en studie kring människors koncentration i kontorsmiljöer, om det är mycket ljud eller om det är tyst. Också ett område där forskarna tidigare framför allt använt sig av olika observationsmetoder och medarbetares egen uppfattning av arbetssituationen. Men det finns fler områden.
– Vi blir allt mer digitaliserade och hela tiden uppstår nya jobbsituationer, komplexa styrsystem eller nya informationsflöden. Har vi för mycket som pockar på vår uppmärksamhet, är man stressad, är man inte lika bra på att fatta beslut. Och då kan man göra fel, säger Camilla Garne.
Forskarna vid Luleå tekniska universitet samarbetar med stora aktörer inom näringslivet, inte minst Volvo Cars och Scania. Syftet är att få tekniken att så mycket som möjligt utgå från människor behov och beteende. För att det ska bli möjligt krävs att forskningen vet hur människor faktiskt beter sig, och det är där det nya labbet har sin roll.
