Ett hinder i vägen för utvecklingen av litiumbatterier stavas dendriter. Enkelt uttryckt är det mycket små litiumfibrer som skapas på vissa elektroder (anoder) under laddningsprocessen. De sprider sig sedan till andra elektroder och orsakar till slut kortslutning. Vill det sig illa kan reaktionen få batteriet att explodera, vilket Samsung bittert fick erfara.
Men där det finns ett problem finns också ofta en forskare som försöker hitta en lösning. På Rice University i Huston till exempel, skriver tekniksajten Newatlas. Lyckas de med sitt projekt kan de komma att ta fram ett batteri som är betydligt starkare än dagens litiumjonbatterier.
Läs också: Nu kommer minnet som också är en processor
Kemisten som leder studien vid Rice University säger att litiumjonbatterierna mer eller mindre har nått vägs ände. Längre batteritid kräver ny teknik. Tidigare försökt har hämmat tillväxten av dendriter, men inte lyckats helt och hållet. Metoden som nu testas stoppar dendriterna helt.
Nyckeln är en anod i ett unikt material bestående av nästintill tvådimensionella grafenark och nanorör i kol. De sitter ihop med så kallade kovalenta bindningar, där atomer delar på ett eller flera elektronpar. Elektronerna ser inte skillnad på de två delarna, och de hänger ihop i en sömlös struktur.
Efter en rad olika experiment där grafen-nanorören användes med metaliskt litium började forskarna till slut leka med tanken på att använda tekniken i batterier. Det visade sig att materialet gjorde det möjligt för partiklar att röra sig under tiden batteriet laddas och används, vilket leder till att de fördelar sig jämt och inga dendriter skapas.
Läs också: Nu kommer tekniken som laddar halva mobilbatteriet på en kvart
Så var landar det hela? Jo, i batterier med tio gånger högre kapacitet än dagens litumjonbatteri. Det hela befinner sig dock fortfarande på forskningsstadiet, och metalliskt-litium-batteriet är än så länge en prototyp.
