I tisdags samlades EU:s kulturministrar för att fatta beslut som nya lagar för så kallade audiovisuella tjänster. Det vill säga medier som förmedlar rörlig bild och ljud. Ett resultat av det mötet att unionen nu tar ett steg närmare fasta regler för hur Facebook, Twitter och Youtube måste agera för att få bort hatiska och rasistiska videoklipp och uppmuntran till terrorbrott.

Med vid mötet satt Sveriges kulturminister Alice Bah Kuhnke som varit skeptisk till hela förslaget sedan arbetet med direktivet inleddes. Dock verkar hon delvis fått vika sig för majoriteten i ministerrådet.

– Eftersom det snabbt blev tydligt att vi var i minoritet så har vi sedan försökt se till att definitionen blir så tydlig som möjligt, så att inte alltför många typer av tjänster inkluderas. Vi har också arbetat för att innehållsreglerna inte ska bli alltför omfattande, skriver ministerns pressekreterare Kristoffer Talltorp i ett mejl till IDG.se.

Läs också: Så ska Facebook, Google och Microsoft ta hårdare tag för att motverka terrorism

Lagstiftare inom unionen, och Europa, har under längre tid velat se ett mer fastslaget regelverk för att få plattformarna att plocka bort olagligt, rasistiskt och hatiskt innehåll. Allt från uppförandekoder och frivilliga åtgärder till strikt lagstiftning har diskuterats. Inte minst Tyskland har varit drivande i de här frågorna.

Men samtidigt som den typen av innehåll blir ett vanligare inslag och kraven på att ta bort inläggen höjs röster om faran med att lägga allt för hårda krav på bolagen. Det finns en oro att alltför överdrivna åtgärder skulle riskera begränsa yttrandefriheten.

Det finns också frågetecken kring hur effektiv en sådan lagstiftning skulle kunna bli. Det är däremot alldeles för tidigt att uttala sig om nu säger Kristoffer Tallborg.

– Det är för tidigt att säga något definitivt om resultatet eftersom förslaget inte är färdigt inom EU:s beslutsprocess, det ska nu diskuteras med Europaparlamentet. Lagstiftningen är tänkt att genomföras i form av samreglering där branschen tillsammans med medlemsstaterna tar fram uppförandekoder.

Troligen kommer uppförandekoderna se ut ungefär som de som Youtube följer redan i dag säger han. Vilket betyder tydliga regler för den som laddar upp innehåll, olika typer av flaggningsmekanismer samt att plattformsägaren själva övervakar och bedömer sådant innehåll.

Video utgör i dag en väsentlig del av social medier. Och varandes en sådan viktig del av plattformarnas tjänst anser ministerrådet att bolagen också måste blockera innehåll som uppmuntrar till hat, hot och terrorism. Den svenska linjen är inte att låta Facebook och andra plattformar helt få sätta sina egna regler. Bolagen har ett ansvar, även om regelverket i första hand kommer att publika sidor.– Om en tjänst om Facebook kommer omfattas, det är inte helt klart hut definitionerna kommer att tolkas, så kommer det att bli en fråga för den medlemsstat där Facebook är etablerat om hur långt ansvaret sträcker sig. Direktivet gäller endast tjänster som är riktade till allmänheten så det är bara mer eller mindre publika sidor som kommer att omfattas. Just den här gränsdragningsproblematiken är en av Sveriges invändningar mot att försöka inkludera Facebook i regleringen, säger Kristoffer Tallborg.

Läs också: Facebook kan ha ljugit om användarkonton vid köpet av Whatsapp

Förslaget omfattar inte livestreaming, utan bara klipp som lagras på plattformen, skriver Reuters.

Diskussionen om plattformarnas eget ansvar är bara en del av direktivet om audiovisuella tjänster. Förslaget innebär också, om det blir verklighet, mer lokalt producerade filmer och serier. I dag ligger kravet på 20 procent. Den kvoten kan komma att höjas till 30 procent som EU-kommissionen får som de vill.

Utöver det kan medlemsstaterna kräva att delningsplattformar för video bidrar ekonomiskt till produktionen av filmer och serier i de länder de är etablerade i. Eller där deras målgrupp finns.

I ett inlägg på Instagram kommenterar Alice Bah Kuhnke tisdagens möte som mycket kom att präglas av terrorattacken i Manchester.

Det blev ett långt och intensivt möte i Bryssel. Allt och alla påverkade av attentatet i Manchester. Vi har sedan länge varit väl medvetna om att åsiktsskillnaderna om delar av AV-direktivet är stora, och att kompromisser skulle bli nödvändiga. Men trots vetskapen om att Sverige tillhör en tydlig minoritet av länder som bland annat i n t e vill att direktivet ska omfatta videodelningsplattformar och i n t e vill sätta upp kvoter för inhemsk produktion, så var den förankrade strategin med riksdagen att inte ge upp i förväg, utan istället försöka påverka resultatet in i det sista. Vilket vi gjorde. Ännu är frågan dock inte helt och hållet avgjord, den ska förhandlas vidare med Europaparlamentet och förhoppningvis blir resultatet till det bättre. #svpol #avdirektivet #eu Syntolkning: en kort promenad under några minuters paus i en av alla korridorer.

A post shared by Alice Bah Kuhnke (@alicebahkuhnke) on

Ministerrådet gick inte fullt ut på kommissionens förslag utan hittade fram till en kompromiss. Men i stora drag är det desamma. I ett pressmeddelande skriver Rådet att reglerna nu kommer bli mer flexibla och att nationella regleringsmyndigheters oberoende har säkrats samt insyn i mediernas ägandeförhållande.

Nu går förslaget vidare till förhandlingar i EU-parlamentet. Direktivet är en del i EU-kommissionens strategi för den digitala inre marknaden. Deras förhoppning är att den ska vara på plats i sin helhet innan den 31 oktober 2019. Då upphör den nuvarande kommissionens mandatperiod.