Lagstiftarna i EU måste tänka om. Den uppmaningen kommer från några av Europas största nyhetstidningar. Och frågan de måste se över är de nya förslaget som ändringar i unionens integritetsregler på nätet. Om så inte sker riskerar allt för mycket kontroll av annonsmarknaden och persondata att landa i händerna på den nya tidens mediejättar Google, Apple och Facebook. Och tidningarnas egna affärer gå på pumpen.

Två dussin tidningar, däribland Financial Times, Le Monde och Spiegel har skrivit under det brev som skickats till EU-parlamentet. Frågan ligger just nu på deras bord, skriver The Guardian, vars ägare också skrivit under brevet. I centrum står ett förslag som å ena sidan skärper och styr upp regelverken på intergrietsområdet, men å andra sidan kritiseras för att skapa ett mindre öppet internet.

Läs också: EU vill tvinga Facebook och Youtube att ta ansvar för hatiska videoklipp

Vad det hela handlar om är hur data om användare samlas in och används av de stora it-företagen. Förslaget tar bland annat upp reglerna kring kakor, cookies. Alltså de filer som gör att användarens internetvanor sparas och på så sätt gör det möjligt att rikta relevanta annonser till dem. Något som tidningarna menar påverkar deras möjligheter att skapa omsättning och vinst på en digital annonsmarknad.         

Varje gång en person besöker en sajt blir hen ombedd att godkänna om det är okej att dela med sig av sin information. Det godkännandet måste göras för varje sajt och varje app, var och en för sig. Med det nya förslaget kan det istället bli aktuellt med ett slags generellt godkännande, acceptera kakor eller inte.

Nyhetstidningarna menar att det skulle leda till att de flesta människor skulle välja bort kakor. Kvar står tidningarnas annonsavdelningar med mycket begränsad information om de som besöker deras sajt och läser deras artiklar. Det vill säga mycket begränsade möjligheter att använda sig av riktade annonser.

Enligt det brev som skickats till parlamentet stannar dock problemet inte där.

”Givet att 90 procent av allt internetanvändanden i Europa i dag är koncentrerat till fyra företag: Google, Apple, Microsoft och Mozilla, så riskerar det här förslaget att förvärra den maktobalans som råder mellan enskilda publicister och de här globala, digitala plattformarna” står det i brevet.

Oron är att alltför mycket information om medborgarna hamnar i händerna hos ett fåtal stora aktörer. Något som brevskrivarna menar skulle leda till att människor blir sämre skyddade på nätet.

Läs också: Google kan se ifall du köper allt som marknadsförs till dig

Förslaget kommer inte innebära att det är allt eller inget. Det går att via inställningarna gå in och vitlista sajter. Det är dock inget som de traditionella mediebolagen sätter någon större tilltro till. Här jämför de med hur svår kampen mot ad-blocking, annonsblockering, varit.

Annonser på internet har varit en het potatis under flera år. Nu senaste har det seglat upp kritik mot hur annonser dykt upp bredvid olämpligt innehåll på Youtube och Facebook, framför allt innehåll som kopplas till terrorism.

Nu ska förslaget debatteras i EU-parlamentet. Kommissionens förhoppning är att alla de nya regler de föreslår för den digitala inre marknaden ska träda i kraft innan deras mandatperiod går ut 2019.