148 handskrivna brev och dokument tillhörande Alan Turing har återigen sett dagens ljus, återfunna i ett skåp på universitet i Manchester. Det handlar om brev till brittiska underrättelsetjänsten GCHQ, ett utkast till ett radioprogram för BBC om artificiell intelligens och erbjudanden om föreläsningar på några av USA:s mest välkända universitet. Samtliga ska vara från åren 1949 fram till Turings död 1954, skriver universitetet på sin hemsida.

Den som såg fram emot hemligheter från matematikerns privatliv får dock leta vidare. Dokumenten innehåller mycket lite av den varan. Vare sig den påtvingade hormonbehandlingen eller hans tragiska självmord nämns. Inte heller skrivs det något om arbetet med Enigma-maskinen, som fortfarande var hemligstämplat vid tidpunkten.

Vad läsaren däremot får ta del av är en glimt av hans arbetsvardag från denna tid. Några dokument avslöjar visserligen några av hans mer personliga åsikter, till exempel hans inställning till USA. Ett land han enligt breven avskydde.

Dokumenten hittades av professor Jim Miles då han gick organiserade om i ett förråd på universitetet. Där hittade han en röd mapp som inte så mycket ut för världen, men den hade Alan Turings namn på framsidan. Ett fynd som minst sagt förvånade professorn.

– Jag häpnas över att en sådan sak kan ligga undangömd under så lång tid. Det var verkligen ett roligt fynd och det är ett mysterium varför det lagts undan från första början, säger han.

Läs ocksåForskare avslöjar säkerhetshål i våra mest populära webbläsare

Efter upptäckten i maj har dokumenten nu sorterats, katalogiserats och lagts undan på universitetets bibliotek. Till saken hör att dokument tillhörande Alan Turing är väldigt ovanliga, och fyndet därmed unikt – ett välkommet tillskott till universitets samling.

Alan Turing är mest känd för allmänheten som den person som var med och knäckte tyskarnas hemliga kryptomaskin Enigma, vilket bidrog till att de allierade vann mot andra världskriget. Turing var homosexuell, något som i 50-talets Storbritannien fortfarande var brottsligt. 1952 dömdes han för olagliga sexuella handlingar och tvingades till kemisk kastering. Två år senare dog han i cyanidförgiftning, troligen tog han livet av sig. Hans forskning har bidragit med framsteg inom områden som artificiell intelligens, datavetenskap och matematik.