I januari 2014 fick det holländska företaget Ecory i uppdrag att studera hur piratkopiering på nätet påverkade försäljningen av spel, musik, böcker och film. Kontraktet var värt 360 000 euro, och resulterade i en 300 sidor lång rapport som levererades i maj året därpå.

Men resultatet av rapporten blev aldrig officiellt. Först nu har den publicerats, men inte av EU utan av den tyska piratpartisten Julia Reda, som sitter i EU-parlamentet och lyckats begära ut dokumentet.

Läs också: Pirate Bay kidnappar besökarnas datorer för att gräva kryptopengar

Resultatet av studien: piratkopiering verkar inte ha någon större påverkan på försäljningen av filmer, böcker, spel eller musik.

"Resultaten ger inte något generellt statistiskt bevis för att upphovsrättinstrång på nätet påverkar försäljningen. Det betyder inte nödvändigtvis att piratkopiering inte har någon påverkan, bara att den statistiska analysen inte visar med tillräcklig tydlighet att det finns några samband", skriver forskarna.

Det enda undantaget är nysläppta storbudgetfilmer. Här finns det enda tydliga sambandet mellan piratkopiering och negativ försäljning. Studien visar att den som konsumerar många piratkopierade storfilmer är 40 procent mindre benägen att se storfilmer på bio eller via andra lagliga alternativ.

Däremot visade studien att försäljningen av dataspel faktiskt kan påverkas positivt av piratkopiering. Forskarna förklarar detta med att spelbranschen varit bra på att konvertera "illegala användare" till betalande kunder genom att släppa extramaterial och liknande till betalande konsumenter.

Läs också: Efter alla tillslagen mot torrentsajter flyr pirater till molnet

Forskarna har undersökt konsumtionsmönster i sex EU-länder, bland dem Sverige. De har både tittat på försäljningen av skivor, böcker och digitala produkter och hur många som besökt biografer och konserter. I genomsnitt har 51 procent av de vuxna i studien, och 72 procent av de minderåriga illegalt laddat ned eller streamat någon form av upphovsrättskyddat innehåll.

Undersökningen bygger på onlineenkäter med totalt 30 000 personer, 5 000 från vardera land.

Varför rapporten aldrig publicerades är fortfarande oklart. Den digitala konsument- och rättighetsgruppen Edri hävdar i en kommentar att det är ett försök av EU att mörka ett obekvämt resultat. Rapporten beställdes för att motivera hårdare upphovsrättslagar, men bekräftar inte behovet av sådana.