Under hösten har tusentals svenskar fått hem kravbrev från Njord Law Firm med ett ultimatum. Betala 4 500 kronor inom 14 dagar eller riskera att dras inför rätta.
– Vi har skickat ut ett par tusen brev, men vi har fått rätt till uppgifter om många fler ip-adresser som vi väntar på att motta från teleoperatörerna. Så det kommer fler, säger Jeppe Brogaard Clausen som är advokat på firman.
Redan i februari stod det klart att Njord Law Firm hade siktet inställt på den svenska marknaden. Under våren har bolaget begärt ut uppgifter om vem som står bakom en stor mängd svenska ip-nummer, och ska bland annat fått ut kunduppgifter om 25 000 ip-adresser från Telia.
De har också fått domstolsbeslut som ger dem rätt att få uppgifter om abonnenter från Bredbandsbolaget, Comhem och Tele2.
Läs också: 1,3 miljoner för Åsa-Nisse-filmen – domen mot Swepiracy klar
Det första utskicket riktar sig till personer som ska ha fildelat filmen Cell. Antingen via torrrentsajter som The Pirate Bay eller via bittorrentbaserade streamingtjänster som Popcorn Time.
”Benaroya Pictures använder Maverickeye UG som övervakar och identifierar datatrafik, inklusive ip-adresser. Filmen kan ha setts av dig eller andra genom exempelvis Popcorn Time eller liknande hemsidor”, skriver bolaget i sitt kravbrev.
Bolaget listar både från vilken ip-adress och vid vilken tidpunkt som upphovsrättsintrånget ska ha skett. Uppgifterna om vem som står bakom abonnemanget har advokatfirman fått ut från internetleverantören med hjälp av den så kallade ipred-lagen.
”Har du eller andra personer med tillgång till den nämnda ip-adressen, exempelvis barn som bor hemma, sett eller försökt se filmen vid den angivna tidpunkten? Ärendet kan då avslutas genom att betala 4 500 SEK”, skriver Njord Law Firm i brevet.
Kommer ni att skicka kravbrev på fler filmer än Cell?
– Det kommer krav på många olika filmer, både skandinaviska filmer och från internationella filmproducenter. Det är en lång rad filmtitlar från olika producenter, säger Jeppe Brogaard Clausen.
Av de svenskar som fått kravbrevet säger Jeppe Brogaard Clausen att ”en del” betalat, men vill inte ge några siffror. Han säger däremot att de får en reaktion på "över 60 procent" av breven. Där ingår både de som betalar och de som kontaktar firman för att diskutera ärendet.
Kommer ni att dra svenskar som inte betalar inför domstol?
– Ja, det kommer vi. Vi önskar att i så stor omfattning som möjligt att lösa ärendena via upplysning och dialog utan rättens hjälp. Det är mycket dyrt både för rättighetsinnehavarna och för målsägande om vi går till domstol.
Läs också: Spotify försökte stoppa svenskt forskningsprojekt – ”hotar fri forskning”
Den som får ett kravbrev hem har två val. Att bestrida ärendet eller att betala.
– Om man inte fildelat ska man självklart bestrida. Har man däremot gjort sig skyldig till ett upphovsrättsbrott är det väl ur juridisk synvinkel bäst att betala, säger Mårten Schultz som är professor i civilrätt vid Stockholms universitet.
Vad skulle kunna hända om man inte betalar?
– Då riskerar man att ärendet överlämnas till domstol eller polisanmäls. Om det överlämnas till domstol och de [Njord Law Firm] driver själva blir det ett civilmål och då kan man riskera att få betala skadestånd och även rättegångskostnader om man förlorar.
IDG.se har fått ta del av mejlkorrespondens mellan Njord Law Firm och en av de påstådda fildelarna. Personen som fått kravbrevet säger att hen aldrig laddat ned filmen, och att hen har ett wifi-nätverk utan lösenordsskydd.
– I ett civilmål är det inte säkert att den förklaringen flyger, men bevisvärderingar i förväg är omöjliga, säger Mårten Schultz.
Läs också: Facebook slår ner på fildelning – rensar upp bland piratgrupper
Njord Law Firm svarar i ett vändande brev att de anser det vara rättspraxis att man kan hållas ansvarig för upphovsrättsintrång om man ger andra tillgång till sin internetanslutning på det sättet. Ett påstående som Mårten Schultz säger att firman har ”visst fog för”. En invändning om att någon annan använt ens uppkoppling väger inte nödvändigtvis särskilt tungt.
Det är många som reagerat på utskicken som skett under veckan. Konsumentverket har fått in ett 30-tal frågor från allmänheten de senaste dagarna.
– Det är relativt många som hört av sig och har fått utskick av Njord Law Firm, och de är uppenbarligen väldigt förvirrade och vet inte riktigt hur de ska hantera detta, säger Gustav Sandgren som är vägledare på Konsumentverket.
Eftersom ärendet är en upphovsrättsfråga faller den egentligen inte på Konsumentverkets bord, men myndigheten har ändå försökt ge råd till de som hört av sig.
– Men det vi skickar med konsumenter som kontaktar oss är att det finns en grundläggande rättighet i Sverige att om man inte tycker att man är skyldig att betala någonting kan man bestrida till den som skickat kravet, säger Gustav Sandgren.
Njord Law Firm är inte nya på marknaden. Sedan 2014 har de skickat kravbrev till danska, finska och norska fildelare. Forbrukerrådet, Norges motsvarighet till konsumentverket, kallar kraven för "hotbrev" och har uppmanat oroliga mottagare att varken betala eller svara på brevet.
Forbrukerrådets presstjänst säger till IDG.se att de inte känner till några fall där Njord Law Firm dragit fildelare inför rätta i Norge. Det har däremot hänt i både Finland och Danmark. I vintras skrev vår systersajt Computerworld Denmark att Njord Law Firm vunnit en fildelningsdom, och att bolaget hade lämnat in ytterligare ett tiotal stämningar.
Förra hösten försökte en annan advokatfirma, Gothia Law, genomföra liknande krav under namnet Spridningskollen. Satsningen lades dock ned efter massiva protester – utan att ett enda kravbrev skickades ut.
