Under hösten har påstådda svenska fildelare fått kravbrev från danska Njord Law Firm med ett ultimatum. Betala för dig – eller gör upp i rätten.

Liknande kampanjer har pågått i våra nordiska grannländer under flera års tid. Samtidigt diskuteras hur effektiva breven faktiskt är. Avskräcker de pirater eller är det bara ett snabbt sätt att tjäna pengar?

En ny undersökning som gjorts i Finland på uppdrag av Upphovsrättens informations- och övervakningscentral, TTVK, visar att breven faktiskt kan ha en viss avskräckande effekt.

13 procent av av dem som själva erkänner att de laddat ned piratkopierat material har slutat med det efter att de hörde talas om kravbreven. Ytterligare 14 procent säger att de minskat sin konsumtion av piratkopierat material.

– Jag tycker att det är en bra start, och det visar att piratkopiering är något som sker medvetet. Folk väljer att piratkopiera, säger Jaana Pihkala som är vd för TTVK.

För de som använt illegala streamingtjänster är nedgången något större. 17 procent säger att de slutat streama från illegala sajter, medan 13 procent säger att de minskat sin konsumtion av illegal streaming. Men det finns ett stort överlapp mellan gruppen som laddar ned och gruppen som streamar.

Läs också: Telia vägrar blockera The Pirate Bay

I Finland har liknande kravbrev skickats under många år. TTVK skickade själva ut dem för musikbranschens räkning för en tid. Men de senaste åren har de blivit allt vanligare. Bland annat kommer de från just Njord Law Firm, som även ligger bakom de svenska breven.

– Jag tror att faktumet att det skickas fler brev nuförtiden och att risken att åka fast ökat har tvingat folk attt tänka över sitt beteende och fundera över om det är värt risken, säger Jaana Pikhala.

Undersökningen, en årlig barometer om upphovsrätt, har genomförts i sju år av det oberoende finska marknadsundersökningsföretaget Taloustutkimus. Den bygger på drygt tusen intervjuer och har använt ett representativt urval.

Det här var första gången finländarna fått svara på frågor om hur deras beteende påverkats av kravbreven.

Läs ocksåFöretagens data om anställda en tickande GDPR-bomb

Totalt kände 43 procent av de svarande till kravbreven. Men tittade man specifikt på piraterna kände 77 procent av dem till det. Det är ett tecken på att breven nått ut till målgruppen, menar Jaana Pikhala.

En kritik mot kravbrev är det är bättre att satsa på lagliga tjänster, tycker du att det finns en konflikt mellan att skicka kravbrev och satsa på lagliga tjänster?

– Jag tycker att det är tydligt att det behövs både och för att minska piratkopieringen. Man behöver effektiv övervakning och en faktiskt risk så att folk tvingas tänka över sitt beteende. Och så klart måste det finnas ett lagligt alternativ. Du kan inte förbjuda något om det inte finns ett lagligt alternativ, säger Jaana Pihkala.