Frågar du tillverkaren Maxell hur länge en cdr-skiva med sparade data håller får du svaret 100 år eller längre. Men för att skivan ska behålla data intakta så länge krävs att ett par villkor är uppfyllda. Nej, du behöver inte ha skivan liggande på en sammetskudde inlåst i ett klimatskyddat kassa skåp. Tvärtom, det Maxell vill är att skivan lagras i 25 graders temperatur och med en relativ luftfuktighet på runt 50 procent. Det får inte finnas några repor eller fingeravtryck på skivan. Den ska ligga i sitt etui och får inte vara exponerad för direkt solljus eller annan uv-strålning.

Kort sagt, förvarar du skivan i sitt fodral och lägger den i en låda i hurtsen på kontoret har du vidtagit de skyddsåtgärder som behövs för att en skiva ska hålla mycket länge.

Sköter du inte skivan kan den dock få mycket kort livslängd. Tidningen Ljud & Bild hängde upp ett antal cdr-, dvd-r- och dvd+r-skivor på frigolitskivor som ställdes i ett fönster i söderläge. Resultatet? Det fanns både cdr- och dvd-r-skivor som blev oanvändbara redan efter fem veckor. Efter sex månader gick inte någon av skivorna att använda.

Omskrivbara skivor blir bara 30 år
Maxells tester visar att cdr-skivor har en uppskattad livslängd på 100 år medan omskrivbara cdrw-skivor har en kortare livslängd på 30 år. Även bland dvd-skivorna har både dvd-r och dvd+r längre livslängd än de omskrivbara formaten dvd-rw och dvd+rw.
– Att den uppskattade livslängden på dvd-r och dvd+r är kortare än för cdr beror på att dvd-skivorna har mindre gropar och tätare spårvidd, säger Derek Mearns, sälj- och produktansvarig för datamedia på Maxell.

Däremot är dvd-skivor mindre känsliga för repor än cd-skivor. På cdr-skivor sitter datalagret ovanpå en 1,2 millimeter tjock plastskiva. Ovanpå datalagret finns endast ett tunt reflekterande lager och ett skyddande lager med lack. Skivan är alltså känsligast för repor på ovansidan. En dvd-skiva, däremot, består av två 0,6 millimeter tjocka plastskivor. Mellan skivorna finns datalager och reflekterande lager, som alltså är bättre skyddade än på en cdr-skiva.
– Men för både cd- och dvd-skivor är det största problemet repor som uppstår när man låter skivorna ligga framme, säger Derek Mearns.

Den bästa lösningen på det problemet är att alltid lägga skivan i dess etui. Tillverkarna av media tycks ha uppmärksammat problemet med repiga skivor. TDK lanserade förra året skrivbara dvd-skivor med en ytbeläggning som enligt företaget ska göra skivorna 100 gånger mer reptåliga än skivor utan denna beläggning. Skivorna kostar tio kronor mer än TDK:s vanliga dvd-skivor och enligt TDK är ytbeläggningen för dyr för att användas på cdr-skivor. För närvarande finns dessa så kallade Scratchproof-skivor för formaten dvd-r och dvd-rw. Först i höst kommer motsvarande skivor för formaten dvd+r och dvd+rw.

Varning för klisteretiketter
Enligt Derek Mearns är det ingen skillnad i livslängd mellan vanliga cdr-skivor och skivor med en ytbeläggning som man kan skriva på med bläckstråleskrivare. Däremot varnar han för att använda cd-etiketter som sätts fast på vanliga skivor med ett pressverktyg.

– Om en klisteretikett lossnar kan den dra med sig material från skivans ovansida och är etiketten inte exakt centrerad får skivan dålig balans, vilket kan ge läsproblem.

Sony är en av de större tillverkarna av band till bandstationer. Sony har inte tagit fram några offentliga uppgifter om den uppskattade livslängden på de band och skivor som företaget säljer. Företaget ger mellan 10 och 50 års garanti på sina media, men garantin gäller endast om man sköter sina skivor och band på det sätt som Sony föreskriver.

Längst garanti för ait-band
Sony tillverkar bland annat databand av typen dds, dlt, ait och lto ultrium. Av dessa uppges dds vara ömtåligast och ait tåligast. Företaget ger därför tio års garanti på dds-band och 30 års garanti på ait-band.

– Dds-band är en utveckling av dat-kassettband och själva kassetten är förhållandevis klen jämfört med ait-band som ligger skyddade i en grov, tålig kassett, säger Björn Kårfors, marknadschef för lagringsprodukter på Sony.

Sony rekommenderar att man lagrar såväl dds- som ait-band i en jämn temperatur mellan 5 och 32 grader och med en relativ luftfuktighet på 20 till 60 procent. Vid användning av banden bör temperaturen ligga mellan 15 och 55 grader för dds-band och mellan 5 och 45 grader för ait-band. Att ait-band är något känsligare för värme beror, enligt Björn Kårfors, på att själva bandet är längre och kan klibba om det mjukas upp av för hög värme.

Maximalt 55 grader varmt
Som tidigare nämnts anser Maxell att den uppskattade livslängden på cd- och dvd-skivor varierar beroende på typ av skiva. Sony ger dock tio års garanti för alla typer av brännbara skivor, oavsett om det är cd- eller dvd-skivor och oavsett om det är en r- eller rw-skiva.

Skivor är tåliga vad gäller temperatur och luftfuktighet. För att Sonys garanti ska gälla ska skivorna inte förvaras kallare än –5 grader och inte varmare än +55 grader. Luftfuktigheten ska vara mellan 5 och 95 procent.

– Med lägre luftfuktighet än så torkar skyddslacken. I låga temperaturer blir plasten bräcklig och kan krackelera och gå sönder, säger Björn Kårfors.

Det medium som Sony ger allra längst garanti på är magnetoptiska skivor. Tekniken liknar den som används för cd- och dvd-skivor men enligt Björn Kårfors är magnetoptiska diskar betydligt mer lagringsbeständiga, framför allt för att skivan ligger i en skyddskassett. Sony ger 50 års garanti på dessa skivor.

Magnetoptiska diskar är dyra och används främst på vissa sjukhus för att spela in under- sökningar.

– Det finns inget medium, vare sig band eller skiva, som är säkrare än magnetoptiska diskar, säger Björn Kårfors.

Förvaras i fodralet i en byrålåda
Om du förvarar dina band eller skivor på rätt sätt, det vill säga i sina fodral, gärna i en byrålåda eller liknande som skyddar dem mot ljus, i helt vanlig kontorsmiljö, kan de behålla data i många, många år.
– Men plockar du fram en cdr-skiva om 30 år är frågan inte om data finns kvar på skivan, utan snarare om du har kvar någon dator som kan läsa skivan och om du har något program som fortfarande kan läsa de filer som är lagrade på den, säger Torbjörn Hörnfeldt. Han är avdelningsdirektör för tillsynsbyråns normgivningsfunktion på Riksarkivet och arbetar med föreskrifter och allmänna råd för lagring och bevarande av dokument och register.

På Riksarkivet har man erfarenhet av den här problematiken. I arkivets gömmor finns data- band från 1970-talet. Data går fortfarande att läsa men det finns knappt några bandstationer kvar som klarar att läsa banden. Därför kopierar Riksarkivet nu över data från dessa band till moderna band.

Riksarkivet lagrar på dubbla band – För oss gäller det att skifta till nästa generation lagringsmedia innan den praktiska livslängden är ute för de äldre datamedia som finns i vårt arkiv, säger Torbjörn Hörnfeldt.

Riksarkivet vet hur man lagrar digitala data på ett långsiktigt sätt och väljer att lagra på band. All digital information lagras i två uppsättningar som förvaras på två olika platser så att data finns kvar om något skulle inträffa på den ena lagringsplatsen.

De två banden som en fil lagras på är dessutom av olika format. Detta för att minimera risken för att ett visst bandformat i framtiden visar sig ha inneboende brister och för att en uppsättning band har samma fabrikationsfel. På 1980-talet kom till exempel en ny bandtyp där det magnetiska skiktet bestod av kromoxid som senare visade sig bryta ned bindemedlet i bandet. Bandet var med andra ord självförstörande.

18 grader lagom för bandrobot
Riksarkivet använder bland annat dlt- och dat-band och har dessutom nyligen investerat i en bandrobot som använder ait- och lto-band. Banden lagras i ett speciellt klimatarkiv. I arkivet är temperaturen 15 grader och luftfuktigheten 30 procent. Man överväger dock att höja temperaturen till 18 grader, en mer optimal temperatur för själva bandroboten.

Vill du att en databas ska bevaras så att den kan läsas många år in i framtiden rekommenderar Riksarkivet att du exporterar den som kommaseparerad text och att du använder fasta post- och fältlängder.

Dokument är det bäst att spara som ren text, om man kan leva med att alla formateringar av dokumentet då försvinner. Ska du spara ett textdokument för framtiden bör du välja teckenuppsättningen Unicode eller Latin-1.

Vill man spara formaterade dokument rekommenderar Torbjörn Hörnfeldt xml-formatet.

För bilder och dokument som lästs in med bildläsare rekommenderas tif-formatet. Torbjörn Hörnfeldt berättar att Riksarkivet funderar på att föra över inlästa bilder även till mikrofilm. På så sätt är bilderna läsbara med förstoringsglas och lagras en mikrofilm rätt har den en lagringsbeständighet på 500 år.

– Men pdf-formatet är det format man bör titta på som företag eller privatperson. I ett pdfdokument är texten sökbar och kan klippas ut och formateringen är bibehållen. Det finns fler företag än Adobe som tillverkar produkter för att skapa pdf-dokument och formatet är på väg att bli en öppen iso-standard. Blir pdf en iso-standard kommer formatet att få en mycket lång livslängd, säger Torbjörn Hörnfeldt på Riksarkivet.

Text: Per Lövgren

Artiklen finns att läsa i sin helhet i MikroDatorn nummer 2/2004.


VANLIGT KOPIERINGSPAPPER KAN SPARAS I FLERA HUNDRA ÅR
Ska du köpa nytt papper till din kopiator, laserskrivare eller bläckstråleskrivare bör du se till att det är certifierat enligt standarden iso 9706. Den typen av papper kallas åldringsbeständigt. Hanterar du det utskrivna papperet så litet som möjligt och förvarar det på rätt sätt kan det hålla i flera hundra år.
– I princip alla så kallade finpapper som används vid exempelvis datautskrifter håller numera bra kvalitet, säger Bengt Ringdahl, försäljningsdirektör på papperstillverkaren Stora Enso.

I pappersbranschen skiljer man mellan trähaltigt och träfritt papper. Dagens finpapper är träfritt. Konstigt nog är även träfritt papper gjort av trä. Pappersmassan består av cellulosa från träd men i en kemisk process har man tagit bort ämnen som lignin och harts. I trähaltigt papper finns dessa ämnen kvar, vilket gör att den typen av papper gulnar när det utsätts för luft och ljus. Träfritt papper gulnar inte med tiden.

Finpapper förvarar man lämpligast i en miljö med en temperatur kring 20 grader och med en relativ luftfuktighet på runt 30 procent, med andra ord i den miljö ett vanligt kontor erbjuder.
– Det är ingen slump. Dagens papper är avsedda att användas på kontor och är därför anpassade för den miljö som råder där, säger Bengt Ringdahl.
– Det viktigaste är att inte öppna omslagsförpackningen förrän papperet ska användas, fortsätter Bengt Ringdahl. Vi använder ett omslagspapper som är plastat på insidan och som ser till att papperet inte utsätts för ljus och att det inte torkar ut eller blir för fuktigt.

Om papperet är för torrt kan det bli vågigt, vilket kan ge problem med matningen i skrivare och kopiatorer. Därför ska papper heller inte läggas bredvid ett varmt element.

Luftar och stöter du papper innan du lägger det i papperskassetten? Det ska du inte göra, papperen kan laddas med statisk elektricitet och därmed ”klibba” ihop. Numera är dock de flesta papper antistatiskt behandlade.

Vill man spara sina utskrifter riktigt länge är det inte åldringsbeständigt papper som gäller utan arkivbeständigt. Det arkivbeständiga papperet är starkare och tål betydligt mer hantering än det åldringsbeständiga. Arkivbeständigt papper ska innehålla minst 50 procent bomull, vars långa fibrer ger ett star- kare papper.

Arkivbeständigt papper är dyrt. En förpackning med 500 ark arkivbeständigt 90-grams papper i A4-storlek kostar 246 kronor exklusive moms hos Svenskt Papper. En motsvarande förpackning med 100- grams papper kostar 300 kronor. Det sistnämnda papperet är mer än 600 procent dyrare än en förpackning med 500 ark 80-grams Multicopy-papper, som kostar 42 kronor exklusive moms på Clas Ohlson.

Arkivbeständigt papper används mest inom den svenska staten, där offentlig information sparas för att kunna användas av forskare flera hundra år fram i tiden.
– Det är inte motiverat att använda arkivbeständiga produkter om dokumenten inte ska sparas under mycket lång tid och under den tiden komma att utsättas för slitage, säger Torbjörn Hörnfeldt på Riksarkivet. Men ska du skriva ut din släktforskning kan det vara en idé att göra det på arkivbeständigt papper som i princip kommer att hålla i all oändlighet.

För att ett arkivbeständigt papper ska behålla skriften i tusen år bör det användas tillsammans med ett arkivbeständigt bläck eller en toner som är certifierat av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP).

När SP testar om ett bläck eller en toner är arkivbeständiga utsätts utskrifterna för ett ljus som liknar solljuset på insidan av ett fönster. Det sänks ned i vatten i 24 timmar. När papperet torkat ska utskriften se ut som den gjorde innan. Man kontrollerar att utskriften klarar att hanteras genom att nötningstesta skriften. Man utsätter en hög med papper, där vartannat papper är tomt, för belastning och 50 graders värme och kontrollerar att skrift inte förs över från ett papper till ett annat. För utskrifter som görs med laserskrivare testas även att papperets passage genom skrivaren inte påverkar hållfastheten.

Fakta

Canon rekommenderar att man gör en djuprengöring av skrivhuvudet om man inte använt sin bläckstråleskrivare på två månader.

På Canon säger man att en bläckpatron i obruten förpackning utan problem kan förvaras i fyra år. Det man bör tänka på är att inte utsätta bläckpatronen för solljus och värme. När patronen monterats i skrivaren bör den förbrukas inom sex månader. Har du inte använt skrivaren på två månader rekommenderar Canon att du gör en djuprengöring av skrivarens skrivhuvud. En sådan rengöring startar du via skrivarens drivrutin.

Canon har inget bäst före-datum på bläckpatroner, men har det konstigt nog på sina tonerkassetter även om Johan Östman på Canon uppger att tonern håller betydligt längre än detta datum.

HP rekommenderar att företagets bläckpatroner förvaras i en temperatur på mellan 15 och 35 grader. På förpackningen till HP:s bläckpatroner finns ett datum före vilket man bör installera patronen. Garantin för bläckpatronen gäller ytterligare sex månader efter detta datum. HP ger livstids garanti på sina tonerkassetter. Om en tonerkassett slutar fungera innan den är tom ersätter företaget den.

Har du viktiga data som du vill lagra på cd- eller dvd-skiva i många, många år? Bokföringen? Släktforskningen? Digitalbilderna på familjen? Torbjörn Hörnfeldt på Riksarkivet har ett par enkla råd:

  • Använd kvalitetsskivor från kända tillverkare, inte namnlösa skivor.

  • Skriv filerna på två skivor. Det kostar inte många kronor extra.

  • Förvara skivorna i fodral.