Vem i hela världen kan man lita på när patentjuristerna flytt till Alicante med miljonerna? Halta Lotta skulle inte få några svar på den frågan den här måndagskvällen.

Debatten kom att handla om arbetet inom EU för att harmonisera de nationella domstolarnas tolkning av vad som är patenterbart och inte när det gäller datorprogram. Vad gäller harmoniseringstanken kanske man kan tycka att förslaget är bra. Frågan är emellertid om det inte sker genom en faktisk expansion av skyddsomfånget. Det skulle enligt ett sådant resonemang alltså bli lättare att få beviljat ansökningar av mjukvarupatent. Det kan leda till de negativa effekter som FFII och andra är oroliga för, nämligen att konkurrensen på datorprogrammarknaden hämmas genom att det kommer att krävas en stor mängd korslicensiering vid programutveckling.

Debattörerna var dock oense om vad som egentligen är gällande rätt och var faran egentligen ligger.

Therese Kreuer från Svenskt Näringsliv inledde med att berätta att lagförslaget angående patenterbarhet av datorprogram är en frysning av den praxis som redan gäller. Dessutom innebär det stärkt konkurrenskraft för svenska företag. Hon bemöttes raskt av Erik Josefsson från Föreningen för en fri infrastruktur som berättade att våra hemsidor skall bli olagliga och att "om vi visar bilder får vi betala licensavgift". Därefter drog debatten igång.

Varken Mor Maria eller Lille Gerhard satt i panelen, men förutom de inledande talarna väl David Axmark, MySQL, Katarina Bergstrand, sportoptik.se, Fredrik Egrelius, Scania och Serge Lachapelle, Marratech.

Serge uttryckte en pragmatisk syn på problemet och konstaterade att han måste överleva och att bolaget söker de patent som det kan, om inte annat för att få finansiering genom amerikanskt riskkapital. David Axmark menade att exemplet MySQL visar att det går utmärkt att göra resan på den amerikanska riskkapitalmarknaden utan patent och anförde samtidigt att mjukvarupatent är farliga för utvecklingen av datorprogramindustrin utan att tillföra någon nytta eller några företag som skapar nyheter.

Fredrik Egrelius anförde tvärtom att Scanias lastbilstillverkning kräver att de uppfinningar de utvecklar också kan skyddas. Scania är en sådan lite spelare internationellt att det behöver ett industriellt rättsskydd för sina uppfinningar för att kunna hävda sig. Dessutom är uppfinningarna i exempelvis en lastbils bromsstödssystem alltid datorrelaterade. Erik Josefsson bröt in och berättade att han inte hade någonting emot att Scanias bromsstödssystem skyddades, men att förslaget till nytt patentdirektiv svalde en hel del andra mjukvarukameler. Josefsson gav ett antal exempel på problem med att patentskydda funktionalitet för datorprogram och visade upp ett skräckkabinett med mjukvarupatent på bland annat streaming av rörliga bilder över Internet.

Katarina Bergstrand berättade att hon var orolig för att hennes e-handelsbutik skulle hamna mitt i en patentstrid, trots att Sportoptik inte bedriver egen utveckling, nämligen genom att någon skulle kräva henne på ersättning för funktioner i hennes webbutik. Therese Kreuer anförde att problemet kanske var något missuppfattat, men fick inte avsluta resonemanget förrän någon i publiken avbröt henne.

För en moderator ger det alltid en extra krydda när någon åhörare helt plötsligt får spelet och börjar skrika och hytta med näven åt någon panelist, men när klockan närmar sig åtta och det är en dyster höstmåndag i september blir man mest trött. Ibland undrar jag om inte vissa av den öppna kodens härförare är sina egna största fiender.

Till syvende og sidst handlar kanske frågan om mjukvarupatent mest om hur patentkraven skall se ut, det vill säga hur man skall formulera ett patent för att få ansökan beviljad. Då det är en praxisfråga och det inte arbetas med vägledande motiv till EU-direktiv är det lite svårt att hantera denna hönan och ägget-situation.

Vad man tycker om patentkraven beror dessutom sannolikt på vilka glasögon man har på sig. Då tänker jag inte på Katarina Bergstrands sportglasögon. Fredrik Egrelius från Scania behöver sina patent för överlevnad. På motsatt sätt kan David Axmark på MySQL få det mycket besvärligt om hans databasutveckling plötsligt måste ske på en minerad marknad där nya funktioner i databasen ständigt måste kontrolleras mot patentregister.

Även om det inte är omöjligt att genomföra en sådan kontroll och sedan genomföra patentlicensiering innebär det nya kostnader och besvär på en idag ganska lättmanövrerad marknad. Det utan att man får så många fördelar av patenten. Skräckpropagandan från FFII känns samtidigt något överdriven. Registreringen av patent som beviljas på felaktiga grunder, till exempel på grund av att någon annan redan uppfunnit uppfinningen eller att uppfinningen är helt trivial, kan upphävas. Eller så får de avslag direkt vid ansökan. Det innebär dock givetvis merarbete och merkostnader. Patenten är emellertid inte heller den svenska tillväxten heliga graal, någonting som man kanske lätt kan få intrycket av när man hör Svenskt Näringslivs Therese Kreuer.

Så vad är sant och vad är falskt om det nya förslaget till patenterbarhet av datorprogram? Sanningen ligger kanske någonstans mitt emellan Therese Kreuer och Erik Josefsson. Sanningen ser kanske olika ut för olika aktörer. Det som är en vinnarskrivning för Scania kan göra livet otroligt jobbigt för MySQL. Vem Halta Lotta skall lita på beror därför på vems intressen Halta Lotta går. På sitt friska ben. Det enda man kan vara helt säker på är att patentjuristerna snart kan åka till Alicante med miljonerna.

En iskall höstvind letade sig in under min kavaj när jag gick från Marknadsföreningens lokaler på Sveavägen. Jag hade inget tydligt svar på vem man kan lita på i patenterbarhetsdebatten, men snart fattas ett slutligt beslut som kommer att påverka oss alla i frågan. Jag fick kalla kårar längs ryggraden. De kom inte uteslutande från vinden.

Text av Mikael Pawlo