I mer än tio år har Jakob Nielsen predikat användbarhet. Somliga kallar det för tråkighet. Hans principer för utformning av webbsidor är att sidorna ska vara enkla, tydliga och överblickbara. Hans egen webbsida är så enkel, tydlig och överblickbar att den ser ut som en kvarleva från 1995. Han förklarar det som en gimmick.
Vad man än tycker om hans läror är det omöjligt att nämna någon annan som har haft större inflytande på formgivningen på webben än Jakob Nielsen.
I maj var han i Stockholm på sitt eget arrangemang Usability Week och Computer Sweden fick en pratstund med honom.
Hur mycket har webben förändrats sedan början av 1990-talet?
- Förändringarna har mer att göra med hur människor upplever webben än med tekniken, säger Jakob Nielsen.
Han anser att nya versioner av webbläsare spelar allt mindre roll. Webbläsarna har blivit lika varandra och förändringar kommer långsamt.
Förr måste varje webbmästare ha ett webbläsarzoo - alla versioner av alla webbläsare - och kolla att webbsidorna gick att visa i alla varianterna.
- Nu har Internet Explorer inte ändrats särskilt mycket på flera år. Kolla att det fungerar i Internet Explorer och i Firefox, kanske Safari. Det räcker.
Jakob Nielsen arbetade på Sun när han 1994 började studera användbarhet på webben.
För honom var användbarhet (svenska för "usability") ingen nyhet, och webben med sin hypertext var ingen överväldigande nyhet, bara ett naturligt steg.
Tim Berners-Lee förverkligade idén med World Wide Web, men idén låg i luften.
Enkelhet vinner
Jakob Nielsen hade forskat i så kallad hypertext på 1980-talet - hypertext är text med länkar - och han hade arbetat med Hypercard. Hypercard var ett programmeringssystem från Apple som florerade runt 1990.
- Hypercard var den första hypertextgrejen för vanligt folk.
- När webben kom var det bara nästa steg i utvecklingen.
Jakob Nielsen har också lärt en del av hypertextens fader, amerikanen Ted Nelson, som har arbetat på ett hypertextsystem vid namn Xanadu sedan början av 1960-talet. Ted Nelson har aldrig förlikat sig med webben med dess döda länkar, men till skillnad från Nelsons ambitiösa evighetsprojekt Xanadu har webben blivit något.
- Enkelhet vinner i längden, säger Jakob Nielsen. Det blir inte perfekt, men det blir tillräckligt bra.
Han såg en tidig version av webben 1991. Det var mycket primitivt. Användargränssnittet byggde enbart på text och länkarna visades som siffror.
- Det som imponerade var att det verkligen gick att länka ihop dokumenten. Jag gick direkt till kontoret och skaffade en webbläsare.
- Mosaic kom 1993 och ska ha all heder av det, men hade inte Mosaic kommit hade det blivit någon annan. Det fanns flera webbläsare. Det speciella för Mosaic var att den fungerade på flera plattformar - Mac, pc, Unix.
Har principerna för hur en webbsida ska se ut förändrats?
- När det gäller webbsidorna gäller samma regler nu som då: Gör det enkelt, undvik krångliga kommandon, undvik flashiga presentationer.
- Den som besöker en webbsida har ett ärende. Gör det lätt att uträtta det ärendet.
"Skip intro" är en knapp som finns på många webbplatser där besökaren välkomnas med en sekvens rörliga bilder.
- Det är ett bevis på misslyckande. Ingen vill se de där snuttarna, alla letar efter knappen direkt.
Tanken med introsnuttarna var att ge folk en mjukstart på webbplatsen, låta dem bekanta sig med den. Men de kommer till webbplatsen med en fråga. De letar efter något.
- Jämför med ett tidningsomslag. Det är gjort för att locka folk att köpa tidningen. Men när du besöker en webbplats har du redan bestämt dig: du har redan köpt tidningen.
Högst tio sekunder
Användbarhet för webbsidor betyder noll inlärningstid.
- Om du inte kan räkna ut hur det fungerar på tio sekunder så struntar du i det.
Men rätta lösningen beror på vad man ska lösa och vem man vänder sig till.
- Ett biljettbokningssystem för en resebyrå ställer andra krav än ett biljettbokningssystem för kunderna. Resebyrån behöver ett snabbt, kraftfullt system som förutsätter förkunskaper, till exempel att användaren kan koderna för flygplatsnamn. Den som ska boka sin egen resa på webben behöver ett enkelt system som inte kräver förkunskaper, men det gör inget om det tar tid.
Irriterande för besökarna är dåliga sökningar och dålig navigering.
- Sökning är urusel på webbsidorna, men det är ett problem som går att lösa. Det finns teknik att köpa.
- Navigering är svårare.
Att ge besökarna en användbar karta eller innehållsförteckning över webbplatsen går inte att göra med automatiska metoder.
Tror inte på semantisk webb
Ett förslag till lösning är den så kallade semantiska webben, ett projekt som leds av webbens upphovsman Tim Berners-Lee. Den semantiska webben går ut på att förse webbsidor med beskrivande information inordnad i ett system som påminner om bibliotekens ämneskataloger. Söker man på "fordon" ska man kunna få upp sidor om bilar, även om ordet "fordon" inte finns på de sidorna.
- Nej, i den form som det beskrivs tror jag inte att det blir något. Det blir för omständligt att märka upp allt i detalj. Det påminner om edi [electronic data interchange], en storslagen plan som är alltför komplicerad.
Jakob Nielsen håller med om regeln som formulerats av en annan användbarhetsguru, Ben Shneiderman: ge först en överblick, sedan detaljer på begäran.
Det kan behövas flera nivåer med detaljer.
- Du ska inte vara rädd för att låta användaren klicka. Det viktiga är att man hittar det man söker.
- En vanlig fälla är att användaren klickar sig vilse.
- Rätta sättet att mäta användbarheten på webben är inte hur lång tid det tar, utan hur ofta besökarna klickar på fel länk.
Nya användare, ny testning
En sak som har förändrats på tio år är målgruppen.
- I dag är användarna en mycket vidare grupp än för tio år sedan, då det mest var teknikintresserade pionjärer. Nu har majoriteten av befolkningen i industriländerna tillgång till webben.
- Därför bör användartestning göras på nya grupper som barn, tonåringar, pensionärer, grupper med låg läskunnighet.
- Man kan inte göra alla nöjda, heter det, men - jo, det kan man visst. Vi har gjort ett experiment med att göra om en webbplats så att den passar lågutbildade. Det visade sig att även välutbildade gillade den. För även om du kan läsa komplicerad text så vill du inte.
- 1984 gjordes en studie av vad folk skulle vilja ha genom datornätet. En sak de inte ville ha då var litteratur, och det vill de fortfarande inte. När man läser en bok vill man kunna försjunka i den. Boken försvinner, hjärnan glömmer omvärlden.
- Det går inte att visa e-böcker på handdatorer och mobiltelefoner. De små snuttarna som kan visas på en mobiltelefon är störande när man vill försjunka i läsningen.
- Datorspel är annorlunda. Man kan visserligen säga att man försjunker i dem, men det är aktivt, det är du själv som spelar,
Själv spelar Jakob Nielsen inte mycket datorspel, säger han, men han är förtjust i spel som Civilization - han kan hålla på med det i tre dagar eller tills hans fru ber honom komma och äta.
Slutligen den viktigaste frågan till Jakob Nielsen.
Varför är din egen webbsida så tråkig?
- Den är mitt hemliga vapen. Det är ett knep och det fungerar bara för mig, jag tror inte att någon annan kan göra samma sak. Men man kan vinna på att vara provokativ. Det händer ofta i diskussionsforum på att någon hänvisar till mig och besöker min webbsida, och då säger de: Hur kan han ha en så ful webbsida? Och då vill de andra också titta.
Google och Amazon goda förebilder
Jakob Nielsen klagar inte på allt. Han är rätt nöjd med två av världens mest kända webbplatser.
- Google är bra. De markerar de viktigaste sakerna som du kan göra. I grunden är det bara två sidor, sidan med sökrutan och resultatsidan. Resultatlistan är kraftigt förenklad jämfört med tidigare sökmotorer. Det står till exempel inget om sidans relevans, mätt i procent. Det är ointressant när man ändå vet att de viktigaste träffarna finns överst.
Google belyser också en annan aspekt av användbarhet. Det som gör Google användbart är vad som händer innan resultatet visas för användaren. Hur det visas är mindre intressant.
Webbokhandeln Amazon är helt annorlunda, men de flesta tycker att den är lätt att använda.
- Amazon brukade jag beskriva som oöverträffat. Det händer så mycket i bakgrunden. De kommer ihåg besökarna och vad de har gjort. Har du lagt en bok i varukorgen så finns den kvar om du kommer tillbaka efter ett halvår. Det är ett enkelt och konsekvent användargränssnitt. Men på sistone har Google börjat plottra till användargränssnittet med nya funktioner.
Jakob Nielsens urtrista webbplats hittas på www.useit.com.
Av Anders Lotsson
Artikeln finns i tidningen Computer Sweden nummer 58 för 2005.
Här kan du prenumerera på tidningen.
- Jakob Nielsen är sedan mitten av 1990-talet en av världens mest lästa experter på användbarhet och webbsidor.
- Han har företaget Nielsen Norman Group i Silicon Valley tillsammans med design-experten Don Norman och Bruce Tognazzini.
- Han är född och uppvuxen i Danmark men verksam i USA. Han har doktorsexamen från Danmarks Tekniske Universitet,
- Jakob Nielsen har skrivit flera välkända läroböcker i hypertext, interaktiv design och webbdesign, bland annat "Designing Web Usability" från 2000 som tryckts på 22 språk i en kvarts miljon exemplar.
Du är inte den genomsnittlige besökaren. Det är svårt att sätta sig i besökarens ställe. Besökarna är inte dumma, men de har andra förväntningar än du.
När du bygger en webbplats, tänk på det som programmering. Ingen skriver kod och kör den direkt. Man debuggar först. Gör likadant med webbsidorna. Det finns minst 40 års erfarenhet av användargränssnitt att utgå från.
Testa alltid med riktiga användare. Webbutvecklarna vill helst inte höra talas om det, men det finns etablerade metoder för testning med riktiga användare.
Visa tydligt vad som finns på sidan och vad besökaren kan göra. Besökaren ska inte behöva gissa eller ägna sig åt "skattletning". Musöverdragning (att en länk visas bara när man drar muspekaren över ett ställe på bildskärmen) är inte bra: "det är bara barn som gillar att leta efter länkar".
- Att göra webbläsarens bakåtknapp oanvändbar. "Mycket dåligt." Oanvändbar bakåtknapp - knappen som tar dig till den förra webbsidan du tittade på - finns på en del webbsidor som genererar sidor för varje besökare utifrån material i databaser.
- Att inte klart visa vad webbsidan är till för. Många webbsidor har en oklar informationsarkitektur - vad vill de säga, vem vill de säga det till och hur ska man hitta det?
