Världens första elektroniska dator vägde över 30 ton och IBM:s första masstillverkade heltransistoriserade dator hade ett arbetsminne på två kilobyte. 1975 kom samma företag med en bärbar dator - den vägde bara 20 kilo...

Ja, datorns historia är kort men utvecklingen har gått i rasande fart. Allt blir snabbare och mindre men rymmer mer. Tro det eller ej, men när den första hård­disken kommer på 50-talet består den av 50 skivor med en diameter på 60 centimeter som totalt kan lagra fem megabyte.

Dagens hårddiskar rymmer många tusen gånger mer data men skivorna är mindre än en decimeter i diameter. Även priset har sjunkit rejält. Medan den första person­datorn kostade 45 000 kronor kan du i dag få en pc för under 4 000 kronor.

Sverige har visat fram­fötterna vad gäller datorutvecklingen. Många minns väl den första svenska massproducerade person­datorn ABC 80 från slutet av 70-talet. Ett par andra höjdpunkter i den svenska datorhistorien hittar vi i början av 50-talet. Då tas nämligen Sveriges första dator i bruk. Den heter Binär automatisk relä kalkylator, Bark, och är i princip en avancerad telefonväxel som använder elektromagneter för att styra de räknehjul och reläer som utför räkneoperationer.

Ett par år senare, 1954, tas Sveriges första elektroniska dator i drift.
- Besk eller Binär elektronisk sekvens­kalkylator var en av världens snabbaste datorer, åtminstone när det gällde multi­plikationer, säger Lars Arosenius.

Mellan 1956 och 1959 arbetar han som förste byråingenjör och utvecklingschef på Matematikmaskinnämnden som utvecklade både Bark och Besk.

Besk står då placerad i Tekniska Hög­skolans lokaler på Drottning­gatan i Stockholm. Den arbetar med en klockfrekvens på 140 kilohertz och efter en tid skruvas den upp till 160 kilohertz. Det innebär att datorn fungerar som en sorts långvågssändare.
- Det var faktiskt fullt möjligt att höra i en bilradio på Drottninggatan vilken sorts beräkning eller iteration som Besk just höll på att utföra, säger Lars Arosenius.

Besk är i drift fram till 1966. Maskinen räknar bland annat på väderleksprognoser men beräkningskraften hyrs också ut till den svenska industrin. Exempelvis använder Saab datorn när företaget utvecklar stridsflygplanet J35 Draken.

En värsting på 30 ton
Under åren 1943-1945 utvecklas Eniac eller Electronic Numerical Integrator And Computer, som brukar beskrivas som världens första elektroniska dator. Datorn väger över 30 ton och använder 19 000 elektronrör i stället för mekaniska reläer. (1973 slår en domstol i USA fast att Eniac inte är den första elektroniska datorn utan att det är Atanasoff-Berry Computer från 1942.)

Elektronrören är flera tusen gånger snabbare än reläerna men inte tillför­litliga. Enligt uppgift går 90 procent av den tid som Eniac inte fungerar åt till att lokalisera och byta ut rör som gått sönder.

Mot slutet av 50-talet börjar man ersätta elektron­rören i datorer med transistorer. De är en tvåhundradel så stora som elektronrör och har en hundradel så hög effektför­brukning.

Eniac kan bara utföra programinstruktioner i en förutbestämd ordning som inte kan ändras under programmets körning. Konstruktörerna utvecklar därför en ny dator med ett minne som kan lagra både data och program­instruktioner. Datorn heter Electronic Discrete Variable Automatic Computer, Edvac, och blir klar 1952.

Men den blir inte först med den nya tekniken. Redan året innan lanseras Universal Automatic Computer I, Univac I, som har program lagrade i datorns minne. Univac I är också världens första dator som är konstruerad för att tillverkas i fler än ett exemplar. Totalt säljs 46 exemplar.

1953 lanserar IBM företagets första stordator, 701 Electronic Data Processing Machine. Det är startskottet för företagets satsning på elektroniska datorer och för företagets dominans på datormarknaden de närmaste årtiondena.
- IBM raderade i princip ut marknaden för de svensktillverkade datorerna, säger Joel Finnström som är intendent på datormuseet IT-ceum i Linköping. Företagets datorer var bättre och kostade mindre men framför allt hade företaget en väldigt stor sälj­organisation.

Masstillverkningen börjar
1959 lanseras IBM 1401 Data Processing System, världens första masstillverkade heltransistoriserade dator som säljs i 10 000 exemplar. Den största modellen av 1401 har ett arbetsminne på två kilobyte!

När Sture Linn börjar på IBM i Sverige i början av 60-talet arbetar han med att sälja mer arbetsminne till företagets stordatorer.
- Att utöka arbetsminnet i stordatorn IBM 1410 med fyra kilobyte kostade 20 000 kronor i månadshyra. För 40 månadshyror kunde man köpa loss minnet, säger han.

Fyra kilobyte arbetsminne för 800 000 kronor? Det låter som ett riktigt kap, särskilt om du betänker att det sim-kort du har i din mobiltelefon sannolikt har ett större arbetsminne ...

IBM dominerar datormarknaden när företaget i början av 60-talet sätter hela sin existens på spel. Företaget tar då fram en ny familj stordatorer i ett projekt som kostar fem miljarder dollar.
- Hade dessa datorer floppat hade IBM kanske blivit en parentes i historien, säger Sture Linn.

Men så blir ju inte fallet. 1964 lanserar före­taget stor­datorfamiljen S/360. Det är första gången som kunderna kan välja mellan en rad datorer som skiljer sig åt vad gäller prestanda, minnesstorlek och pris men som ändå kan använda samma program och operativ­system. En kund som växt ur sin dator kan alltså uppgradera till en kraftfullare maskin och ändå använda samma program.
- Än i dag används stordatorprogram som utvecklades på 60-talet, säger Sture Linn.

Inför millennieskiftet är Sture Linn delägare i ett konsultföretag som anpassar program för år 2000-problematiken. När företaget inventerar sina kunders it-miljöer finner man hos en av de svenska storbankerna över 30 000 stordator­program som var utvecklade på 60-talet!

1947 uppfinns transistorn. Drygt tio år senare kommer integrerade kretsar som gör det möjligt att klämma in många transistorer på en liten yta. En av upphovsmännen till den är Robert Noyce som tillsammans med Gordon Moore 1968 grundar Intel.

Året efter att Intel bildas får företaget en förfrågan att tillverka tolv kretsar för en miniräknare. Intel har inte tillräckligt med resurser för att göra det men Ted Hoff, ingenjör på företaget, föreslår att man i stället ska utveckla en mer generell processor som med hjälp av program kan utföra de uppgifter som de tolv kretsarna ska hantera.

Microprocessorn föds
Så i slutet av 1971 lanserar Intel världens första mikroprocessor under namnet 4004. Intel lyckas pressa in 2 300 transistorer på kretsen. Futtigt med dagens mått mätt - en Pentium Extreme Edition 840 har 100 000 gånger fler transistorer. Redan året efter kommer den dubbelt så snabba 8008-
processorn ut på marknaden. Kort tid efter att Intel lanserat 8008-processorn dyker det upp små datorer som använder processorn.

Den mest kända av dem är Altair 8800 som är baserad på 8080, efterföljaren till 8008-processorn. Arbetsminnet är på 256 byte och blir en stor framgång. Enligt Hogias pc-museum brukar man säga att mikrodatorn föddes i januari 1975 då tidningen Popular Electronics har datorn på omslaget.

1978 lanserar Luxor den första massproducerade svenska datorn: ABC 80.
- ABC 80 var en revolution och har spelat väldigt stor roll i den svenska datorhistorien, säger Joel Finnström på
IT-ceum.

Tekniskt är datorn inte så betydelsefull, men den påverkar synen på datorer hos allmänheten. Innan ABC 80 var datorn en stor, mystisk maskin som bara herrar i vita rockar fick sköta. Med ABC 80 börjar vanligt folk se fördelarna med att använda dator.

Bengt Lönnqvist, som var produktutvecklingschef på Luxor och projektledare för utvecklingen av ABC 80, berättar att det hela börjar när han och en kollega besöker företaget Scandia Metric för att diskutera ett fortsatt samarbete avseende bildskärmar. Scandia Metrics ägare lyssnar artigt på presentationen och säger sedan "Varför inte göra en svensk person­dator!?"

I slutet av februari 1978 drar projekt HD-80 igång, och det blir klart på rekordkort tid. I augusti hålls en press­visning och i oktober börjar produktionen av datorn.
- Att ta fram en ny produkt ska ta max nio månader, brukar jag säga. Annars tröttnar de inblandade, säger Bengt Lönnqvist.

När datorn lanseras har den bytt namn till ABC 80, Advanced Basic Computer 80. Siffer­beteckningen har inget att göra med att datorn släpps strax före 1980 utan kommer sig från att datorn använder en Zilog Z80-processor. Den ursprungliga planen är att datorn ska ha fyra kilobyte arbetsminne men ett fel på kretskortet gör att man beslutar att sätta i 16 kilobyte minne.

När ABC 80 lanseras ligger priset på 6 900 kronor plus moms. Datorn blir en succé och enligt Hogias pc-museum säljs mer än 10 000 exemplar under de första två åren.

Uppdrag pc-försäljning
I februari 1982 sitter Sture Linn på ett flygplan från New York till Stockholm. Han har arbetat ett par år på IBM:s huvudkontor i White Plains men har nu skickats tillbaka till Sverige med ett nytt uppdrag: att dra igång försäljningen av IBM PC.
- I princip hade jag datorn med mig i bagaget, säger Sture Linn eller Mr PC som han kom att kallas på IBM.

I USA lanseras IBM PC i maj 1981. Datorns korrekta namn är IBM 5150 men den blir mer känd som IBM Personal Computer eller kort och gott IBM PC. Sture Linn berättar att han fick se datorn för första gången på hösten 1980.
- Direkt när jag såg den tänkte jag: det här kommer att bli stort! säger Sture Linn.

Och rätt hade han - i Sverige lanseras IBM PC i maj 1983 och redan vid slutet av samma år har företaget sålt persondatorer för över 100 miljoner kronor.

IBM PC är utrustad med Intels 8088-processor med 4,77 megahertz klock­frekvens och ett arbetsminne på 16 kilobyte. För datalagring används kassettdäck eller mot tillägg 5,25-tums disketter som rymmer 160 kilobyte data. I Sverige ligger priset på 45 000 kronor för en dator med dubbla diskettstationer.

Men det här är inte IBM:s första person­dator. Redan 1975 släpper företaget den "bärbara" datorn IBM 5100 Portable Computer. Den har en egenutvecklad processor med 1,9 megahertz klockfrekvens, 16 kilobyte minne, inbyggd bandstation, en 5-tums bildskärm och en vikt på 20 kilo...

IBM PC är den första datorn från IBM där företaget inte använder egenutvecklade komponenter. Företaget har helt enkelt inte tid att utveckla alla komponenter utan köper delar från andra leverantörer, som exempelvis processorn från Intel.

Detta gör det möjligt för andra företag att tillverka kompatibla datorer. Enda hindret är datorns bios (basic input output system) som IBM utvecklat och som företaget hoppas kunna licensiera till hugade spekulanter.

Compaq med i matchen
Cheferna på IBM måste ha satt kaffet i vrångstrupen i november 1982 när Compaq tillkännager att företaget har tagit fram en dator som är kompatibel med IBM PC. Compaq hade använt så kallad omvänd ingenjörskonst (reverse engineering) för att ta fram ett alternativ till IBM:s bios. Compaqs första IBM-klon lanseras under 1982 men börjar inte säljas förrän året efter.

Under sommaren 2001 skickar IBM ut ett pressmeddelande där man gratulerade IBM PC på 20-årsdagen. Då är det väl ingen som anar att IBM bara några år senare slutar att tillverka persondatorer. I slutet av 2004 skrivs det sista kapitlet i historien om IBM:s persondator när företaget säljer sin pc-division till det kinesiska företaget Lenovo.

IBM PC blir historisk på flera sätt. En anledning är att IBM 1980 anlitar ett då litet företag, Microsoft, för att ta fram ett operativ­system till datorn. Microsoft har tidigare gjort sig känt för sin Basic-tolk men blir snart mer känt för att ha tagit fram Microsoft Disk Operating System eller MS-Dos (IBM kallade det för PC-Dos). Blickar man tillbaka gjorde IBM förmodligen en stor tabbe när företaget tillät Microsoft att sälja operativ­systemet även till andra företag.
- Ett misstag vi gjorde var att vi inte köpte Microsoft när vi hade chansen, säger Sture Linn.

1983 inträffar en annan viktig händelse i datorhistorien. Apple släpper den första kommersiella datorn med ett grafiskt gränssnitt och mus. Fram till dess har alla datorer använt ett textbaserat gränssnitt. Med Apple Lisa kan du använda en datormus och klicka på ikoner på skärmen för att utföra funktioner.

Apple Lisa kostar nästan 10 000 dollar, över 75 000 kronor. För det får du en dator med en Motorolaprocessor med fem megahertz klockfrekvens, en megabyte arbetsminne, två 5,25-tums diskett­stationer och en svartvit 12-tums bildskärm. Apple Lisa är för dyr och blir aldrig någon riktig hit. 1984 lanserar Apple den första Macintosh-datorn som är både billigare och snabbare än Lisa, och den blir en stor framgång.

Första Windows till stan
År 1985 är ännu en milstolpe i dator­historien - då lanserar Microsoft Windows 1.0. Gränssnittet är mycket spartanskt och det dröjer tills Windows 2.0 lanseras två år senare innan fönstren i Windows kan överlappa varandra.

Microsoft annonserar Windows redan i slutet av 1983 och säger då att operativ­systemet ska vara klart året efter. Windows 1.0 släpps inte förrän i slutet av 1985, nästan två år efter den utlovade lanseringen. Företaget blir med andra ord försenat med sina program redan då. Det riktiga lyftet för Windows dröjer till 1990 då Microsoft kommer med Windows 3.0. Enligt uppgift säljer Microsoft tre miljoner kopior av operativsystemet under första året. I april 1992 lanseras Windows 3.1 som säljer tre miljoner kopior under de två första månaderna.

Snipp snapp snut, så var sagan slut - för den här gången. Som du säkert vet har det hänt en mängd intressanta saker i dator­världen efter Windows födelse. I dag är ju datorn var mans nödvändiga leksak och exempelvis jätten internet har minst sagt dundrat in i våra liv. Men det får vi ta upp en annan gång. På återseende!


Hårddisk på 5 MB = sant!
I september 1956 lanserar IBM en dator med historiens första disklagringssystem - IBM 350 Disk Storage Unit. Lagringskapaciteten är fem megabyte (ja, du läste rätt: 5 MB). För att kunna lagra så mycket data består disksystemet av 50 skivor med en diameter på 24 tum eller över 60 centimeter! Det skulle behövas 32 000 stycken IBM 350 Disk Storage Unit för att få samma kapacitet som en vanlig 160 gigabytes hårddisk har i dag!

1971 lanserar IBM den första disketten som är åtta tum eller en bit över 20 centimeter i diameter - en sladdrig plastskiva täckt med magnetisk järn­oxid. På engelska kallas disketter för "floppy disk" för att skivan och konvolutet är så böjliga. På svenska förekommer benämningen flexskiva. 1976 krymper storleken på disketten till 5,25 tum. Det sägs att storleken på disketten bestäms en sen kväll på en bar i Boston. På bordet ligger en servett som har samma yttermått som en 5,25-tums diskett. I början av 80-talet lanserar Sony ett nytt diskettformat med diskar som är 3,5 tum i diameter. Dessa disketter är lagrade i ett hårt plastfodral och är alltså inte längre "floppy disks". Det stora genombrottet för detta diskettformat kommer 1984 när Apple väljer att använda det i sina Macintoshdatorer.

Under en lång tid är det hålkort som gäller för att mata in data och programkod i datorn. Hålkortet uppfinns av en fransman som använder det för att styra vävstolar. Vid slutet av 1800-talet får amerikanen Herman Hollerith idén att använda hålkort för data. Holleriths många patent gör att hans företag har monopol på marknaden och 1924 får företaget namnet IBM. Hålkorten ersätts efterhand med magnetband. Ett magnetband från 1965 rymmer lika mycket data som en halv miljon hålkort.

Av Per Lövgren
Artikeln publicerades ursprungligen i PC för Alla nummer 2/2006. Du kan prenumerera på tidningen här.

Fotnot: Vill du läsa mer om historien om Windows kan du göra det i PC för Alla 4/02.