IT har vuxit ut barnstadiet – bokstavligt talat. Den nya tekniken har hunnit forma en hel generation ungdomar som vuxit upp med datorer och internet som vardagsmat. De lever i en värld där spelindustrin driver utvecklingen av processorer och gränssnitt och där hemdatorn är mer kraftfull än den föräldrarna har på jobbet. Och där umgänge med virtuella kompisar är regel snarare än undantag.

Visionärerna talar även om att vi nu har den nya människan, Homo Kreativus, framför oss, då vi enkelt kan skapa allt från text och bild till musik och film och sprida över världen. Snart tar den nya generationen klivet ut i vuxenvärlden.Det påverkar förstås både företagen och samhället i stort.

Peter Siljerud är framtidsstrateg vid Kairos Future. Saker och ting håller på att förändras radikalt, menar han.
– De unga ser inte nätet som ett passivt medium utan som ett av de viktigaste sätten att interagera med sin omvärld på. Och de är minst lika intresserade av att producera som av att konsumera, säger han.

Unga har stort försprång
Det är ingen hemlighet att de unga har ett ofantligt försprång jämfört med oss som växte upp före internet. Det här är den första generation som är född med alla tekniska möjligheter - för många är till och med mobilt internet en självklarhet - och det är stor skillnad på att vara född med något och att tvingas lära sig det som vuxen.

Samtidigt har vi vuxna nog inte riktigt förstått att de unga har ett eget samhälle på internet - ett samhälle där de vistas dagligen och är allt annat än passiva.

– Jag sköter i princip allt med datorn. Jag kommunicerar med min flickvän och med mina klasskompisar, jag sköter en förenings hemsida, arbetar med en internetbaserad tidning och skickar e-post, säger gymnasisten Lars Osmark vid NTI-gymnasiet i Stockholm.
– Tidigare ringde jag mycket men nu går det snabbare att kommunicera med chatt. Skärmen och tangentbordet är min kontaktyta mot kompisarna. Även via mobilen kan man snabbt kolla upp saker, som tidtabeller för bussar och tunnelbana, säger hans klasskamrat Robert Leve Lind.

Det är knappast en slump att just ungdomar är så bra på att ta till sig möjligheterna med ny teknik. De unga är som tvättsvampar som suger åt sig allt, menar Leif Geiger som är undersökningsledare vid Ungdomsbarometern, som kartlägger ungdomars vanor. Han talar om hur vår lust att utforska saker förändras under livets gång.

– Den är intimt förknippad med den livsfas vi befinner oss i. De unga är oskrivna blad, de har inga förutfattade meningar och under ungdomsåren lägger man ner oproportionerligt mycket pengar i sin jakt på identitet. Man sneglar på några förebilder ena året och diggar en musikstil det andra. De äldre är inte lika mottagliga, nyfikna och öppna. Vi står inte stilla men vi har ett annat sätt att pröva verkligheten på, säger han.

I de undersökningar av ungdomars livsstilsmönster som Leif Geiger leder har han lagt märke till att nuet har fått en större plats än tidigare. De unga idag står inför så stora utmaningar att varken dåtid eller framtid spelar så stor roll.

Uppfattningen delas av Henrik Pålsson som är chef för Ericsson Consumer & Enterprise Lab.
– Man kryssar fram dit vinden blåser med fokus på upplevelser i nuet, konstaterar han.

Ericsson har sedan 1995 gjort djupintervjuer med tusentals ungdomar i ett tiotal länder. Man frågar om värderingar, attityder och mediavanor, allt för att stödja produktutvecklingen. Det faktum att nuet är viktigare för dagens unga än det varit för tidigare generationer får helt klart konsekvenser för vad som tas fram.
– De digitala hjälpmedel och lösningar som hjälper mig att öka upplevelsen i nuet, kommer att få en allt viktigare roll, bekräftar han.

Vill skapa och dela med sig
Men det handlar inte bara om upplevelser. De unga vill som nämnts också skapa – och dela med sig av sina alster. Och med dagens teknik har de alla möjligheter. Så gott som alla trendspanare är därför eniga om att förhållandet till information – och relationen mellan konsumenter och producenter – kommer att ändras drastiskt de närmaste åren. Utvecklingen är redan här.
– Jag tror att vår syn på information i vid bemärkelse verkligen kommer att förändras, säger Pär Ström, strategikonsult och föredragshållare i egna företaget Atomer och Bitar. Som exempel nämner han uppslagsverket Wikipedia, där användarana delar med sig av information över internet.

– Det intressanta är att Wikipedia inte är skrivet av proffs utan av användarna själva – och det är inte sämre för det. Man gjorde en undersökning av antalet faktafel och jämförde med Encyclopedia Britannica och fann ungefär lika många i båda. Visst händer det att det kommer in galningar som skriver konstigheter men lika snabbt hittas det av någon och tas bort, säger han.

Helt klart är att de gamla uppslagsverken i bokform och även på cd-skiva är på utdöende. Det är webben som gäller. Snabbheten i det dynamiska, internetbaserade uppslagsverket kan aldrig matchas av de traditionella kanalerna.

Än mer intressant ur ett samhällsperspektiv är kanske insikten om att ett fenomen som Wikipedia, där användarna är med och producerar innehållet, vänder upp och ned på vårt sätt att hantera information – och på hela affärsmodeller.

– Det kan mycket väl påverka andra branscher. Under IT-hajpen talade man om tidningarnas snara död. Vi har inte sett den än men kanske går vi åt Wikipeida-hållet där med. Utomlands har man börjat experimentera med ”citizen journalism” där etablerade tidningar låter privatpersoner skriva, under en viss redaktionell kontroll, säger Pär Ström.

Bloggar för alla
Framtidsforskaren Peter Siljerud tar upp ett annat populärt exempel i samma anda – bloggarna, där tankar och åsikter sprids fritt via mer eller mindre etablerade forum på nätet.
– Tidigare var det förbehållet politiker och mediaprofiler att uttala sig. Nu kan alla göra sin röst hörd. Vi har redan sett många exempel på hur namnlistor på nätet spontant startats till exempel för att få någon misshaglig politiker att avgå, säger han.

Och det är bara början. Bloggarna utvecklas och blir till videobloggar. På sajten Youtube.com har exempelvis tusentals användare lagt upp sina filmsnuttar om allt från kampsport till musikfestivaler – filmer som kan betygsättas av alla besökare.

De unga producerar alltså själva – men blir också bättre på att hitta information. Vi vuxna förlitar oss till informationsmäklare, som journalister och andra förmedlare. De går de direkt till källan.
– De söker ständigt efter det senaste, smartaste och ballaste – och utvärderingen sker i gemenskapen med mängder av personer i samma åldersspann. De hittar snabbt dem i sin egen ålder som verkligen var i Indien som backpackers, konstaterar Ungdomsbarometerns Leif Geiger.
– Det hela öppnar upp för ett nytt medielandskap, fortsätter han och är därmed inne på samma linje som Per Ström och Peter Siljerud.

Det nya sättet att söka information har redan fått företag att förändras. Peter Siljerud nämner BBC som exempel. Den brittiska tv-kanalen har vad den kallar ett Situation Room, vilket motsvarar krisrummet i Vita Huset. Där tar de in tittarna i programmet via chatt och e-post. Och de använder Google Earth och zoomar in platser där det är konflikter.
– Nyhetsflödet blir råare och mindre förpackat och man skapar koncensus kring frågor på ett nytt sätt, säger han.

Ett annat exempel är telefonoperatören Tre som kört ett projekt kallat ”See Me TV” där användarna spelar in klipp med sin mobil och laddar upp dem på nätet. De kan sedan säljas och skaparen får betalt per nedladdning.
– De unga och kreativa använder skaparlusten och många har tjänat en hel del pengar på det, säger Peter Siljerud vars syn på morgondagens vuxna måste beskrivas som positiv.
– De går från att ha varit passiva konsumenter till aktiva producenter, eller ”prosumenter”, konstaterar han.
När man betänker att nästan varje mobil har både bild- och videomöjligheter blir varje resenär en potentiell utrikeskorrespondent. Och när det finns 100 små videosnuttar tagna av privatpersoner av samma upplopp eller katastrof går det inte längre att komma undan med en friserad och tillrättalagd nyhetsbild.

Sökbarhet är en utmaning
En utmaning för framtiden ligger i att göra all privatproducerad och annan information mer sökbar. Peter Siljerud tror att den geografiska tillhörigheten blir ett av de viktigare sökkriterierna. I Google Earth ser vi de första testerna av att knyta information till en viss plats, och Peter Siljerud tror på en massiv utveckling inom detta område. När man kan bli en virtuell turist och uppleva sig vara någon annanstans, skapas nya möjligheter också när det gäller att samverka med andra på en viss plats. Man skulle exempelvis via sin webbläsare kunna zooma in ett område med restauranger och se små post-it-lappar på virtuella skyltfönster, där besökare har skrivit recensioner, till exempel: ”Köttet var perfekt men ät inte fisken!”
– Vi går in i vad man skulle kunna kalla The Age of Accountability, säger Peter Siljerud, och fortsätter:
– Möjligheten att knyta information till platser kommer att tvinga fram hög kvalitet eller prisvärdhet eftersom man är bevakad av alla sina kunder. Allt blir genomlyst och någon kan alltid avkrävas ansvarighet.
Samtidigt handlar en annan utmaning naturligtvis om trovärdighet. Vilken världsbild får de vars källor bara bekräftar deras egen ståndpunkt?

Nära kopplat till fenomenet ovan är begreppen virtuell egendom och virtuell ekonomi. I flera onlinespel kan man, med flitigt spelande, jobba ihop till saker som förstärker ens förmåga på olika sätt. Dessutom kan man också i många spel köpa motsvarande föremål för riktiga pengar.
– Det skapas en virtuell ekonomi där produkterna inte kräver något arbete och som kostar näst intill noll att duplicera, säger Peter Siljerud.

Han menar att den virtuella ekonomin, med produkter som bara kan upplevas i cyberrymden, talar till djupa mänskliga behov och att det viktigaste för de unga är upplevelsekänslan.
– Det finns ett antal steg i den personliga utvecklingen och ett av dem är transformationen av sig själv till en bättre version, precis som i onlinespelen, slår han fast.

Henrik Pålsson på Ericsson talar å sin sida om framväxten av ett parallellt, virtuellt universum.
– De unga lever en allt större del av sina liv i cyberrymden. Och man förstår att det är lockande. Tankens makt är ju oändlig i detta universum, där man där har frigjort sig från den fysiska kroppens och tillvarons alla tråkiga begränsningar, säger han.

Det virtuella ofta mer verkligt
För många blir den virtuella verkligheten rentav mer verklig än den fysiska. Vi kommer snart att tillbringa mer tid med att umgås över nätet, med människor vi aldrig träffat på riktigt, än med att mötas fysiskt. Och i denna parallella värld kan man alltså köpa det mesta, från upplevelser till virtuella hus. Tidningen Newsweek ägnade nyligen ett helt nummer åt detta fenomen, vilket visar att det är en marknad att räkna med. Peter Siljerud tror att logiken i den virtuella ekonomin mycket väl kan komma att påverka transaktionerna i vardagslivet.
– Om man går en golfkurs betalar man kanske inte längre per timme utan för hur ens handikapp sänks, säger han som exempel.

Det ligger mycket i resonemanget. Leif Geiger menar att kraven på företagen förändras drastiskt när mycket av identitetsskapandet sker på nätet – och när trenderna förändras i allt snabbare takt. Det blir exempelvis extra viktigt att ladda sina varumärken med identitetsförstärkande och trendriktiga egenskaper. Vilket i sin tur innebär att företagen hela tiden måste sträva efter att vara nära kunden för att förstå deras behov och önskemål. Det är förvisso positivt, samtidigt som det finns risker.

– Man får inte bli ryggradslös. Varumärket måste stå för något och ha en tydlig moralisk halt, säger han och konstaterar att det är varumärken med en klar vision och mission som kommer att vinna kundernas gunst.
– Viktigast är att man som kund har något tydligt att ta ställning till.
Peter Siljerud håller med. Han menar att det kommer att handla allt mer om att få kundernas tid och uppmärksamhet för företagen.
– Uppmärksamhetsekonomin är här. Din kund måste ha ditt varumärke för ögonen så stor del av tiden som möjligt och spela just ditt varumärkesspel. Intäkterna kommer som en bonus på köpet.

Homo Economicus
Utmaningen består alltså i att man ska ha ett varumärke laddat med egenskaper och igenkänning som samtidigt medger förändringar efter trender som skiftar och får globalt genomslag allt snabbare.
Att alla de nya möjligheterna med datorn skulle skapa en ny kreativ ras, en Homo Kreativus, råder det dock lite delade meningar om. Leif Geiger anser att man måste skilja på verktyg och kreativitet och vill hellre tala om en Homo Economicus – eller den första rationella generationen.
– Den växte upp medan folkhemmet kraschade, medierna kommersialiserades och politisk förändring inte förde med sig politiska förbättringar.

Han menar att dagens unga har lärt sig att det ställs större krav på att klara sig själv och ta ansvar, samtidigt som deras krav på utbud har ökat.
– De är skoningslösa ur det perspektivet. ”Nej” är inget godkänt svar. Kan inte du hjälpa mig, vänder jag mig till någon annan. Det finns en föreställning om att alla behov kan lösas; det gäller bara att hitta rätt.
– Känslan och insikten att marknaden och världen inte är statisk och att det finns en lösning på alla problem, präglar många unga idag. Jag tycker att detta präglar dem mer än kreativiteten, säger han.

Men vad säger då föräldrarna, de som inte är framtidsforskare men umgås dagligen med ungdomar? Eva Sjöwall, CIO på Spendrups, tycker definitivt att datorn gör hennes barn mer påhittiga.
– De har otroligt många effektiva verktyg och kan prova på en massa saker som att skapa musik, göra bild och till och med film. Allt det här gör också att de övar upp simultankapaciteten, säger hon.
Johannes Falk, CIO på Diamyd Medical, håller delvis med.
– Mina barn har utvecklats otroligt snabbt när det gäller färdigheterna att uttrycka sig i skrift och att underhålla ett kontaktnät.

Men samtidigt menar han att den gamla grottmänniskan kommer fram när hans son spelar dataspel.
– De samlas i grupper och utför uppdrag. Det är otroligt intressant att se, det är de gamla spelreglerna som gäller: styrka och makt och att vara med i den bästa klanen, säger han.

Nätet främjar kreativiteten
Ett annat populärt fenomen bland ungdomar är förstås umgänget i internetbaserade mötesplatser. Rickard Eriksson, grundare av internetcommunityn Lunarstorm, är en av dem som menar att nätet främjar kreativiteten.
– Jag tror att det tidigare var mycket kreativitet som aldrig fick komma fram. Visst skapas det mycket som vi kan kalla skräp men det kan myc­ket väl finnas en grupp som tycker att just det är intressant, säger han.
När de traditionella medierna blir allt mer likriktade blir internet extra spännande. Innehållet där är lokalt – och nu släpps det fram på scenen.
– Grannkillarnas band blir intressantare än rockstjärnorna. Visst kan kvaliteten vara sämre, men den lokala kopplingen gör det angelägnare.

Samtidigt föds ett nytt entreprenörskap, där det är möjligt att vara mer individualistisk och smal, menar Ungdomsbarometerns Leif Geiger.
– Internet skapar kreatörer som tidigare inte kunde eller fick uttrycka sig. Det finns en målgrupp för alla oavsett hur smalt det är, medan de traditionella mediekanalerna måste vara generella, för när en radio- eller tv-kanal nischar sig försämras ekonomin, säger han.

När han frågar dagens unga om vilket som är det mest attraktiva företaget att jobba på, svarar de oftast att det är det de själva skapat.
– Man vill bli sin egen och även om steget från tanke till handling är stort så är det lättare att komma dit om men redan tagit det i tanken.Och visst kan detta vara ett uttryck för kreativitet i en mening.

Vi övervakas allt mer
Ytterligare en sida av teknikutvecklingen som kommer att påverka oss vare sig vi vill det eller inte, är möjligheten till övervakning. Vi går mot en framtid där alla inköp, penningtransaktioner, inpasseringar, bilfärder, telefonsamtal, sms och e-post blir sökbara och kan användas för att bygga profiler på människors hela liv. Det här lär bli en allt mer påtaglig realitet för dagens unga.
Det som är så lockande är att de lösningar som erbjuds är praktiska, menar Pär Ström. Istället för att, exempelvis, hålla reda på nycklar, koder och inpasseringskort är det bekvämare att pressa fingret mot avläsaren för att passera genom låsta dörrar hemma och på jobbet.
– Men det är naivt att tro att informationen som samlas in inte skulle användas av såväl myndigheter som kommersiella aktörer, säger han och konstaterar att vi är på väg mot ett kontrollsamhälle.
– Fortfarande står poliser och siktar på bilister med en laserpistol som läser hastigheten. Vore det inte praktiskt om man använde satelliterna med en givare i varje bil? Man kunde spara miljarder genom att processa alla fortkörningar och dra pengarna direkt via autogiro, säger han.

Så hur är det med marknadskrafterna? Biter de på dagens unga?
Peter Siljerud menar att de unga har en stark drivkraft som definitvt kan utnyttjas av dem som lyckas ta fram rätt lösningar. Som vuxen tvingas man därför fundera över dels integritetsfrågan, dels moralen. Internet är fritt och öppet – så vem sätter ramar för ungdomarna?
– Här har vi vuxna en viktig roll att fylla. Vi måste ta vårt ansvar istället för att drabbas av moralpanik, säger han.
IT-generationen må vara i färd att ta över, men än är vi vuxna inte helt uträknade. I alla fall inte ännu.


"Datorn har extremt stor betydelse för mig"
De lever i symbios med datorer och mobiltelefoner. Vi har pratat med några ur den första generationen som vuxit upp med internet.
- Datorn har en extremt stor betydelse inte minst i mitt sociala liv, säger Lars Osmark.

Han går på NTI-gymnasiet i Stockholm och hans vardag präglas till stor del av datorer och internet. På samma sätt är det för de två kompisarna Robert Leve Lind och Mattias Toivonen.

Robert Leve Lind säger att skärmen och tangentbordet - på datorn och på mobilen - är hans ”kontaktyta med kompisarna”.
- Tidigare ringde man mycket men nu går det snabbare att med chatt. Och via mobilen kan man snabbt kolla upp saker på nätet som tidtabeller för bussar och tunnelbana.

Förutom att kommunicera används även dator och mobil för underhållning - att spela datorspel och lyssna på musik.
- En stor del av all underhållning jag konsumerar kommer via datorn. Onlinespel och musik är alltid tillgängligt. Men film ser jag nog fortfarande hellre på tv, tycker Mattias Toivonen.

Men det handlar inte bara om underhållning, de unga är också kreativa och produktiva framför skärmen. Lars Osmark jobbar till exempel med en nättidning.
- Jag sköter i princip allt med datorn. Jag kommunicerar med min flickvän och med klasskompisar, sköter en förenings hemsida, arbetar med en internetbaserad tidning och skickar e-post, säger han.

Vuxna oroar sig i onödan
Den nya datoriserade livsstilen öppnar nya världar, men visst lurar också faror på nätet. Det är något man ofta diskuterar, sinsemellan och med vuxna.

Mest utsatta är kanske tjejerna. Josefin Eriksson och Amanda Notricia går båda på Katarinaskolan i Uppsala. De anser att de vuxna borde sätta sig mer in i vad ungdomar gör på sina datorer - då skulle de vuxna nog känna sig lugnare.
- Jag tycker att de ofta verkar oroa sig i onödan, säger Josefin Eriksson.
- Datorn är viktigare än alla andra prylar för mig. Visst kan man råka på gubbar på Lunarstorm som utger sig för att vara unga, men man har lärt sig känna igen dem, säger hon bestämt.

Ändå vore det bra med någon form av nätlegitimation, menar Amanda Notricia.
- Jag väljer att bara kontakta dem jag vet vilka de är, säger hon.
- Det vore bra om man kunde ha något slags legitimation som gör att man inte kan vara anonym och luras på nätet. Då skulle ingen våga försöka utan att bli anmäld

Av Ingemar Eriksson
Artikeln publicerades ursprungligen i CIO Sweden nummer 5/2006. Du kan prenumerera på tidningen här.

Fakta

I december klubbade EU igenom ett lagförslag om digital övervakning. Det ger medlemsländernas myndigheter rätt att spara information om vilka vi ringer (och när), var vi rör oss med mobiltelefonen, vilka vi skickar e-post till och vilka vi sms:ar. Med hjälp av program för data mining och mönsterigenkänning kan sådana data ge information om en människas relationer, intressen, vanor, resemönster, personliga hälsa och en massa annat.
Källa: www.stoppa-storebror.se