Jag hade lyckats få tag på ett modem. Veckopengen räckte inte till sådana extravaganser men min far hade lyckats snoka fram ett på jobbet och lånat hem det. Det var en stor låda, som ett mindre uppslagsverk, men kommunicerade i alla fall med en hastighet på 0,0012 megabit per sekund.
Jag lyfte telefonen, slog ett nummer och väntade på pipet i andra änden. Såklart möttes jag bara av en upptagetton men gav inte upp och när datorn i andra änden väl svarade tog modemet över efter att man tryckt på en knapp.
Från första gången jag ringde till en bbs var jag fast. Så här i efterhand kan jag inte direkt sätta fingret på vad som var tjusningen, men att ringa runt till landets anslagstavlor var som en drog, och teleräkningen blev därefter.
Bbs:er (bulletin board system) var för dig som inte minns så kallade elektroniska anslagstavlor. Man ringde in till dem via modem och kunde därigenom kommunicera med dem som använde samma bbs. En föregångare till internet brukar vissa hävda, en sanning med modifikation. Ett enskilt community fullt med datorintresserade användare är nog en bättre liknelse.
Att beskriva hur en bbs fungerade för en oinvigd är kanske inte helt lätt, men de var som regel textbaserade. Anledningen var att modemen inte var snabba nog att föra över avancerad grafik. Men det fanns en lösning på det också, som stavades ansi-grafik. Genom att utnyttja tecken gick det att skapa relativt avancerade bilder och loggor.
Centralt i en bbs var diskussionsgrupperna. Precis som i ett forum på internet var de uppdelade efter intresseområde, och olika bbs:er kunde ha olika inriktningar på sina diskussioner. De flesta hade också en plats för filer där användare kunde ladda upp och ner material. För att folk inte bara skulle snylta fanns ofta ett system där man själv behövde bidra med en viss mängd filer för att själv få tanka hem.
Då de flesta system bara hade en telefonlina var chat inte aktuellt, förutom med sysop (system operator, personen som drev bbs:en). Men fanns det fler linor var det spännande att skicka ut en rekare till någon annan som var inloggad för att se om det var en pratsam person.
Niklas Lindholm var en hängiven användare av bbs:er. För honom började med att Amiga-tidningen Datormagazin ofta skrev om denna typ av kommunikation och det var svårt att inte bli lockad.
– Mina kompisar var inte intresserade av datorer på samma sätt som jag och Datormagazin trillade ju bara ner en gång i månaden men på bbs:erna fick jag daglig kontakt med andra intresserade. Det gjorde rätt stor skillnad för mig, minns Niklas Lindholm.
Med tiden bestämde han sig för att starta en egen bbs hemma.
– Jag hade inspirerats av en kille som drev en egen bbs med ett program han utvecklat själv. Därför började jag utveckla vad som senare blev Nikom som jag körde min egen bbs på, förklarar Niklas Lindholm.
Nikom blev ett av de vanligaste programmen för Svenska Amiga-bbs:er, bland annat började Datormagazin använda det.
– Det var väldigt roligt att vara sysop, men det kunde bli jobbigt också eftersom många ville ha hjälp direkt. Det slutade med att jag skrev ett program som automatiskt svarade på anrop, på ett sätt så det såg ut som om någon satt framför tangentbordet.
Bbs:erna växte fram när persondatorerna kom och modemen sjönk i pris. Den första var Cbbs (computerised bulletin board system) som sattes upp i Chicago 1978. Under 80-talet växte sedan en kultur upp kring dessa anslagstavlor i takt med att fler och fler fick råd med datorer och modem. Under första halvan av 90-talet började även till exempel datortidningar sätta upp egna bbs:er.
Idg.se började som en bbs med namnet Idg online 1994 och här var det nybyggaranda och upptäckarglädje som rådde, beskriver Nicklas Mattsson som var projektledare.
– Det var så häftigt det där med att vara uppkopplad, säger Nicklas Nicklas Mattsson.
Idg online kördes från en skrubb bredvid ett konferensrum som med tiden fylldes med modem. Systemet använde sig av programmet First class, samma program som sossarnas omtalade Sapnet använder. Som mest hade Idg online upp mot 20 000 användare.
Denna typ av bbs:er sågs också under en tid som en väg till internet, något som inte minst folket bakom First class förespråkade. Idg online var tidiga med en internetuppkoppling och gav medlemmarna tillgång till e-post.
– Åtminstonde under några månader var det väldigt hög status att ha en e-postadress, precis innan internetvågen drog igång.
Idg online lades ner några år senare, men då hade internetverksamheten sedan länge tagit över de flesta av användarna.
Alla bbs:er har dock inte gått i graven ännu, det finns många entusiaster världen över som fortfarande driver dem, ofta med någon form av internetkoppling.
En svensk bbs som fortfarande rullar är Fabbes bbs. Den har tagit steget över till internet i och med att det inte längre är telefonmodem som gäller utan i dag kan man komma åt den via internetprotokollet telnet.
– Fabbes bbs startade i november 1993 med en delad telefonlina och blev snart populär i Umeå. Som mest hade vi tre, eller var det kanske fyra, telefonlinor till bbs:en, säger Fabian Norlin som driver Fabbes bbs.
Fabbes bbs körs fortfarande på en Amiga 4000 med Nikom och det trillar in några besökare varje dag.
– Den lever såklart en tynande tillvaro men vi har kanske upp till 15 besökare per dag nuförtiden.
De som fortfarande loggar in är främst vänner som även umgås via irc och då och då drar ihop en gemensam träff.
– Det har väl varit en del snack om att migrera Fabbes bbs till Linux och kanske skapa ett webbinterface men det har inte blivit så mycket av de planerna.
Ibland kan jag sakna kvällarna framför datorn då jag tog min bbs-runda. Det var mindre och mer familjärt än internet då de flesta besökare på mina favorit-bbs:er befann sig i samma stad. Att bredbandet aldrig tutar upptaget ser nog många som en fördel, men det är ju ingen utmaning.
Detta var första delen i en artikelserie om tekniker som försvunnit. Har du någon favoritteknik som nu inte används längre, eller kanske minns en teknik som tidningarna skrev spaltkilometer om ett tag men som sedan bara gick upp i rök? Mejla då oss och tipsa
Om du vill testa en bbs är det enklaste att leta upp en internet-baserad.
Fabbes bbs nås via telnet på adressen telnet://fabbe.se
På hemsidan finns det mer information om hur du når bbs:en och hur den används.
