2002 tog Generic Mobile över minicall-verksamheten från Telia. Mats Hugosson är VD på Generic Mobile och han säger att det är få privata användare som använder personsökaren till att skicka nummer idag. Däremot har det utvecklats andra användningsområden.
– Du kan fjärrmanövrera värmen i bilen eller sommarstugan. Du kan slå på bastun eller ljuset. Den fungerar till av och påslag av olika typer av utrustning.

Privatpersonerna som utnyttjar dessa möjligheter är alltså inte så många i dagsläget, men på företagssidan är användningen desto större. Idag har Generic mobile mellan 80 000 och 100 000 aktiva användare. Framförallt personal som har jour, till exempel inom sjukvård och räddningstjänsten, har stor användning för personsökaren, eftersom den garanterar att de alltid kan bli nådda.

En annan fördel är att det går att sända till personsökaren var den än befinner sig, till skillnad mot mobiltelefonen som inte alltid har täckning. Personsökarnätet sänder på en lägre frekvens, som ger bättre räckvidd.
– Idag har Minicall fått en revival. Det har visat sig att i många krissituationer är det oslagbart. Mobilsystemet blir överbelastat, och då behövs ett system som fungerar. Du broadcastar ut information och hur många som helst kan ta emot ett meddelande, säger Mats Hugosson.
Han tar som exempel stormen Gudrun, 11 september, och tunnelbanebombningarna där mobiler slagits ut, men personsökare har fungerat. En orsak till att mobilerna slås ut men inte personsökarna är att i krissituationer, när många personer samtidigt vill få tag på information, blir mobiltelefonsystemet överbelastat eftersom det inte har kapacitet för hur många som helst. Personsökarnätet är i dagsläget överdimensionerat för dagens behov, och därför blir det inga problem med överbelastning.
– Storbritannien rekommenderar att man använder personsökare istället för mobiltelefoner vid krissituationer, säger Mats Hugosson.

Maya Stål Söndergaard är brandingenjör vid Räddningstjänsten syd och använder personsökare i sitt dagliga arbete.
– Vi har en jour, där den person som är vakthavande brandingenjör för tillfället bär en personsökare för att få reda på när det är ett larm. Vi använder den inte så att vi kan ringa från, utan för att den som får larmet kan rycka ut.
När ett larm kommer in till sos larmcentral så skickar de vidare larmet till personsökaren.
– Man har den i bältet, och när larmet kommer så börjar det pipa och så kommer det en textremsa om vad larmet gäller. Det kan stå till exempel ”Ledningslarm nivå tre” och då kan det vara en trafikolycka. Det beror på vad sos-centralen har skrivit in för det är den som skickar det.
Ofta står adressen till olycksplatsen med så att vakthavande lätt kan sätta sig i bilen och ta sig till platsen.
– Det ska stå tillräcklig information för att man ska kunna rycka ut, säger Maya Stål Söndergaard.

Genom att arbeta på det sättet kan larmet snabbt komma ut till de berörda personerna. Fördelar är att det går ut snabbt och att larmcentralen smidigt kan skicka ut meddelandet till flera personsökare.
Men det gäller att den alltid är med.
– Den är ju ens livlina på nåt sätt. Det har hänt att jag har glömt den och då blir man lite kallsvetttig. Då får man ju ringa upp till sos och tala om att man har glömt den. Är man på stationen så är det igen fara, då får de ju tag på en ändå. Men är man ute någonstans, då är det värre.

Maya Stål Söndergaard har jobbat på Räddningstjänsten syd i sju år, och under de åren har de använt personsökare.
– Vi har säkert haft det i tio år, minst. Före personsökaren kan jag tänka mig att fick vi hålla oss mest på stationen, nu har vi ju mer frihet att kunna vara på ett möte eller gå och äta lunch. Bara man har personsökaren så kan man alltid sticka iväg om man behöver.


Maya Stål Söndergaard måste alltid bära med sig personsökaren de dagar hon har jour.