Det började med flygplanstillverkaren Saabs eget räknebehov. Vingprofiler till Lansen och Draken krävde många och långa körningar på landets enda dator, Besk på Drottninggatan i Stockholm. Till slut byggde Matematimaskinnämnden en Beskkopia åt Saab, som placerades i Linköping.
Ur den föddes tanken på en flygburen dator som kunde ersätta den mänskliga navigatören i Lansen. Prototypen blev för stor för ett flygplan men kunde riggas om till en kontorsdator, kallad D2. (D1 lär ha varit ett ”imponatorprojekt” som aldrig fullföljdes).
Den enstaka exemplaret D2 ledde till den serietillverkade maskinen D21, som faktiskt utmanade och övertrumfade IBMs 1401 i en statlig upphandling av skatte- och folkbokföringsdatorer i början av 1960-talet. I en andra omgång besegrade D21 till och med IBMs 360.
Totalt sådes ett trettiotal datorer. Efterföljaren D22, med IBM-kompatibla bandstationer och programspråk som Cobol och Fortran, fortsatte att utmana de internationella storheterna. Men med den ambitöst planerade D23 från 1972 hade Datasaab uttömt krafterna. Bil- och flygplanstillverkaren i det lilla landet hade inte resurser att hänga med i utvecklingen. Sperry Univac köpte verksamheten och fick på köpet det offentliga sektorn som kunder framför näsan på IBM.
Innan dess hade de konkurrerande bolagen Facit och Datasaab till slut börjat samarbeta, bland annat i ett jätteprojekt kring bankterminaler. Och bankprojektet ledde till programutveckling av företagspaket för order, fakturering och lager som överlevde Datasaabs förvandling till EIS, Nokia och Fujitsu-ICL.
Vid sidan av den civila verksamheten utvecklades flygplansdatorer, först för den svenska långdistansmissilen, sedan för allt mer avancerade flygplan. Allt detta och mycket mer därtill finns att läsa i den serie böcker som veteranklubben Datasaabs vänner givit ut under åren. Nu finns de till reducerat pris: 85 kronor styck eller 350 kronor för alla fem. Naturligtvis – rea är ju en gammal specialitet hos Saab!
