"Kalle-Jet" från början

"Utbildning är en nödvändig förutsättning för en ökad användning av mikrodatorer. Det är därför som vi redan på ett tidigt stadium började bygga det stora bibliotek av datalitteratur som vi nu har, och det är därför vi startat ett samarbete med läroboksförlaget Liber för den fortsatta utvecklingen".

Den som står för det uttalandet är Karl-Johan Börjesson, arbetande styrelseordförande i Scandia Metric AB. Till skillnad från de flesta övriga mikrodatorföretag i de nordiska länderna är Scandia Metric ett stort företag. Tillsammans med de övriga Metric-företagen i Danmark, Finland, Norge och Sverige omsätter man 250 miljoner kronor och har 400 personer anställda.
Datordivisionen är den snabbast växande delen av gruppens verksamhetsgrenar och kommer i framtiden att svara för merparten av omsättningen.
Så var det emellertid inte den gången Scandia Metric startade i maj 1965. Det började istället så här.

Från Philips
Börjesson hade jobbat hos Svenska Philips i 25 år och var chef för instrumentavdelningen. Han fick chansen att ta över dels ett antal agenturer som Philips ville göra sig av med, dels viss personal som jobbat med dessa agenturer. De viktigaste leverantörerna vid det tillfället var Norma i Österrike och Advance i England. Den första "egna" agenturen blev Houston Omnigraphic (senare namnändrat till Houston Instrument).
Sortimentet bestod uteslutande av elektriska och elektroniska instrument från USA, Tyskland, Schweiz och i någon mån från Sverige - förutom detidigare nämnda England och Österrike. Bland produkterna fanns (finns f ö fortfarande kvar) ett precisionsinstrument som Karl-Johan Börjesson konstruerat själv.
Av datorer eller datorutrustning fanns emellertid inte ett spår i den 128 sidor stora katalogen från september 1965.
– Det var helt i linje med vår affärsidé, säger Börjesson. Vi hade två huvudmål vid starten, nämligen att bli ett instrumentföretag av ungefär samma karaktär som Hewlett-Packard, att uppnå paritet med Hewlett-Packards omsättning inom fem år.

Inte syssla med datorer!
– Vi hade ytterligare tagit ett fast beslut – även om det inte kanske kan kallas ett mål i vanlig mening: att inte syssla med datorer.
– Våra huvudmål lyckades vi klara med god marginal. På den tredje punkten fick jag så småningom tänka om, säger en leende Börjesson. Vår tid som ett rent instrumentföretag var lyckosam. Vi arbetade med sikte på att skapa kontakter med ett kräset urval av tillverkande företag, som var och en stod på topp inom sitt område. Det var vi tvungna till, för att kunna konkurrera framgångsrikt med Hewlett-Packard, som alltid haft namn om sig som ett kvalitativt högtstående företag.

Att utvecklingen varit gynnsam kan lätt illustreras med några korta fakta om dagens Scandia Metric. Verksamheten bedrivs i egen industri- och kontorsfastighet i Solna med en yta på ca 7.500 m'. Aktiekapitalet är 10 milj kr men tillgångarna värderas till 50 milj, varav hälften utgörs av ett kurant lager. Lägger man därtill kundfordringar i storleken 20 milj och en outnyttjad checkräkningskredit så är det lätt att klassa Scandia Metric som ettstabilt företag. Katalogen går nu ut i 30.000 exemplar. Enbart delen dataprodukter är större än den första, totala katalogen år 1965.
Nå, hur gick det då till när Scandia Metric blev datorleverantör?
– Vi har på sätt och vis haft en likartad säljfilosofi som Hewlett-Packard. Precis som HP började vi som ett rent instrumentföretag, men så småningom tog vi – precis som HP – upp kalkylatorer på vårt program och några år senare, återigen i likhet med HP, var vi framme vid datorutrustning och idag har vi tonvikten på vår verksamhet på mikrodatorsidan. Där skiljer vi oss något från HP, som ju huvudsakligen – vad gäller datorer – sysslar med minidatorer, d v s apparater som är några nummer större än våra.

Mikrorevolutionen
Börjessons beslut att ta upp datortekniken på sitt program kan, som så många andra omvändelser, hänföras till ett bestämt tillfälle, nämligen en IEEE-konferens och utställning i New York city 1969. Där fick han tillfälle att träffa en av de entusiastiska föreläsarna (namnet är bortglömt vid det här laget) som gav sina högst bestämda skäl för varför han trodde på mikroelektroniken. Han gjorde det i tre distinkta satser. Den kommande mikroelektroniken kommer, sade den amerikanske föreläsaren, att innebära en revolution

• inte därför att komponenterna blir 10 till 100 gånger mindre än idag
• inte därför att de blir 10 till 100 gånger driftsäkrare,
• utan därför att de blir 10 till 100 gånger billigare!

Den enda kritik som kan riktas om den prognosen är att de angivna faktorerna i verkligheten skall höjas med en ny faktor, nämligen 1.000. Enkraftfull mikroprocessor av den typ som finns i de större mikro-datorerna kostar idag bara några få dollar att tillverka. Den skulle ha kostat en förmögenhet om den hade kunnat tillverkas med 60-talets diskreta komponenter!

Läroböcker i väntan på tekniken
Men detta var 1969 och Scandia Metrics första mikrodator, ABC 80, kom inte förrän 1978. Vad hände i mellantiden?
– Det finns goda skäl till att det dröjde. Det viktigaste är kanske att det inte fanns lämpliga komponenter till kommersiellt gångbara priser förrän under senare hälften av 70-talet.
Man låg emellertid inte på latsidan hos Scandia Metric under tiden man väntade på mikrodatorernas ankomst. Tvärtom – datatekniken kom in i verksamheten på flera olika sätt. Börjesson, som alltid insett nödvändigheten av utbildning, såg till att det kom igång en utveckling av läromedel, eftersom det strängt taget inte fanns något på marknaden vid den tiden.

En av de första böckerna var "Digitalteknik", författad av Sven Arnqvist, Rune Sagnell och Anders Strandberg, används fortfarande och är avsedd för postgymnasial utbildning. Till boken hörde också en liten dator med namnet IANUS – Integrerad Analog-Numerisk UtbildningsSimulator. Den var i högsta grad verklig – men det var inte kursens hemdator – "Lucia", som fått sitt namn därför att så många lampor lyste när den tänkta datorn arbetade. "Digitalteknik" är uppbyggd så att den med framgång kan användas för enskilda studier, med noggrant specificerade övningar och självtestfrågor.

Vid sidan av läromedlen började produktsortimentet utökas med periferiutrustning till minidatorer: magnetbandstationer, skivminnen, dataskärmar, vanliga skrivare och kurvskrivare (plotters).Det dröjde heller inte länge förrän den första minidatorn kom. Det var en produkt från Computer Automation i USA med modellbeteckningen Alpha LSI. Den såldes framförallt till skolorna med en särskild Basic-version, "Uppsalabasis" (utvecklad på 9 manår vid universitetet i Uppsala) samt som OEM-produkt till Facit, Cybernetic, Elektronlund och senare också till Datasaab. Totalt har hittills omkring 1.000 exemplar av LSI-datorn sålts av Scandia Metric.

ABC och Metric
Idag har företaget två mikrodatorer: ABC 80 som presenterades i slutet av 1980 samt Metric 85 som kom nära ett och ett halvt år senare. Det är lätt att tro att 85:an, som är den större av de två, kom som en uppföljning till den framgångsrika ABC 80.

– Men så var det inte, säger Karl-Johan Börjesson, båda maskinerna har utvecklats i allt väsentligt parallellt.

Idén till ABC 80 kom i slutet av 1977. Skolavdelningen på Scandia Metric krävde en ny dator istället för minidatorn Alpha LSI, och den här gången skulle det vara en mikrodator. Börjesson reste till USA och tittade noga på Radio Shacks mikrodator. Den bedömdes dock inte fylla kraven – den var inte tillräckligt livskraftig och heller inte utvecklingsbar. Den dator man hos Scandia Metric ville ha skulle ha sin nedersta kapacitetsgräns där Radio Shack slutade.

Efter 4-5 månaders förhandlingar avbröts därför diskussionerna med det amerikanska företaget. Det alternativ som fanns kvar var att utveckla en egen dator. Börjesson tog kontakt med Lasse Karlsson på Dataindustrier AB och frågade om han var intresserad av att utveckla en mikrodator, delvis baserad på konceptet för terminalen Seven S. Redan då stod det klart att tillverkningen skulle skötas av Luxor – ett svenskt företag med stor erfarenhet av tillverkning av elektroniska produkter.

Luxor visar upp
I september 1978 presenterades ABC 80 för pressen – den första svenska mikrodatorn. Svensk, nåja, som så många andra kvalificerade produkter häri landet har även ABC 80 importerade komponenter. Mikroprocessorn är en Zilog Z80A, som anses vara marknadens mest kraftfulla 8- bits-processor.
Minnet, som i basversionen uppgår till 32 Kb, kan expanderas till 64 Kb. Dataskärmen visar upp till 24 rader med vardera 40 tecken – både stora och små bokstäver plus 64 grafiska symboler. Förutom kassettband, som är det i särklass billigaste men också långsammaste sekundärminnet, kan 1-4 flexskivor anslutas för lagring av såväl program som data.

Till ABC 80 finns en omfattande programvara, både av typen systemprogramvara och applikationsprogramvara. Detär inte bara Scandia Metric som arbetar med programutveckling – åtskilliga fristående programvaruhus har funnit det vara en god affärsidé att tillverka program till ABC 80. Detta är lätt att förstå med tanke på att datorn, på de dryga två år den funnits i marknaden, sålt i mer än 10.000 exemplar.

En funktion som ABC 80 passar mycket bra till och som Scandia Metric systematiskt vidareutvecklar är mätvärdes-hantering. Mätinstrument av de mest skilda slag kan kopplas till ABC 80 och i datorn bearbetas, analyseras och redovisas värdena på ett sätt som kan anpassas till varje individuell användare. Trogen sina ideal har naturligtvis Scandia Metric utarbetat en handbok i ämnet med den talande titeln "ABC om mätdatorsystem".

Med en effektiv programvara, utarbetat av Auto-Code AB, fungerar ABC 80 alldeles utmärkt som ordbehandlingsmaskin, även om användaren måste tänka sig för en smula eftersom skärmen endast rymmer 40 tecken per rad.

Metric från Compucorp
Till skillnad från ABC 80 är Metrit 85 huvudsakligen en amerikansk produkt, utvecklad och tillverkad av Compucorp. Samarbetet med detta företag började för tio år sedan då det hette Computer Design Corporation. Samarbetet gällde då bordskalkylatorer, främst för vetenskapligt ändamål.
Under 1978 råkade Compucorp i finansiella svårigheteroch räddades enbart genom att alla företagets distributörer gick samman och pumpade in friskt kapital. Scandia Metrics andel, som från början motsvarade ca 15016 av aktiekapitalet, har idag sjunkit till omkring 10016 eftersom Metric inte brytt sig om att deltaide nyemissioner som skett och som är det vanliga sättet för växande företag i USA att finansiera sin expansion.

Karl-Johan Börjesson säger det inte direkt men det är uppenbart att köpet av Compucorpaktier var en guldkantad placering.
När Scandia Metric gick in som delägare hade Compucorp redan börjat utvecklingsarbetet på det som så småningom skulle bli Metric 85. Det fortsatta arbetet skedde emellertid i nära samarbete mellan Compucorp och Scandia Metric och datorn bär till stor del en prägel från den svenske delägaren. Maskinen levereras till Sverige som halvfabrikat och här sker slutmontering och leveranstest.

Metric 85 har 62 Kb i internminnet och som standard två flexskivor som sekundärminne. Flexskivorna rymmer vardera antingen 160 eller 315 Kb. Större flexskivor kommer inom kort, säger man hos Scandia Metric, med en kapacitet av 2 Mb. Den användare som behöver större lagringsutrymme än vad flexskivorna räcker till kan istället koppla in 2 x 10 Mb i konventionella skivminnen med utbytbara skivor. Det ger en kapacitet som torde vara tillräcklig för de flesta små och medelstora företag.

I chassit finns det plats för utbyggnad med två kort och räcker inte detta kan en separat expansionslåda anslutas som kan härbärgera ytterligare åtta kort. Dataskärmen visar, till skillnad från ABC 80, fulla rader, d v s 80 tecken. Antalet rader är valfritt 20, 24 eller 60. Bokstäverna produceras i en 7 x 9 matris som ger god läsbarhet beroende bl a på att staplarna på g, p o s v går ned under raden.
Liksom med ABC 80 har Scandia Metric samarbete med två andra företag, men två helt nya. Det är dels Göran Waernér AB, som skall sälja 85:an som ordbehandlingsmaskin och dels Datema AB, som erbjuder den till sina servicebyråkunder som lokaldator för vissa mindre bearbetningar, som inte kräver den stora servicebyrådatorns kapacitet. Göran Waernér AB hjälper också till med den tekniska servicen via sitt väl utbyggda servicenät över hela landet.

Svenska diskettstationer för 8 tum
Det är intressant att notera att den större flexskiveenheten med 8 tums skivor, som snart kommer ut på marknaden, skall tillverkas hos Scandia Metric – inte bara för eget behov, utan också för Compucorps övriga distributörer. Erfarenheten finns där – Scandia Metric har redan tillverkat bortåt 5.000 flexskivestationer i sin egen verkstad.
En ny samarbetspartner är CDC (Control Data Corporation), vars kunder behöver en intelligent terminal vid sina kvalificerade tekniska beräkningar. Med CDC finns också ett samarbete avseende programvara till 85:an såväl vad gäller utveckling som underhåll.
– Scandia Metric sätter, säger Karl-Johan Börjesson, en gräns mellan systemprogramvara och applikationsprogramvara. Systemprogramvara, d v s den programvara som behövs för att maskinen skall fungera rationellt och effektivt, utvecklas och underhålls av Scandia Metric. Applikationsprogramvara för de tusen och en rutiner som kan tänkas förekomma ligger utanför den egna verksamheten.

– Utvecklingen av den typen av program sker främst hos våra återförsäljare, men också hos helt fristående programvaruhus, vilka – precis som är fallet för ABC 80 – har funnit att Metric 85-marknaden är en marknad att satsa på.
Ett bra exempel på ett samverkande programvaruhus är Rutindata AB i Göteborg, som har tagit fram en hel serie program för administrativa rutiner: fakturering, kundreskontra, lager, leverantörsreskontra, bokföring m m. Priserna ligger genomgående över de man finner hos många andra företag som tillverkar program för mikrodatorer.

– Varken vi eller våra återförsäljare tillämpar någon lågprislinje, säger Börjesson. Vi tror att våra kunder vill ha kvalitativa lösningar och att man är beredd att betala för kvalitet.
Nu är ju inte priserna i absoluta tal särskilt höga; Rutindatas priser ligger mellan 2.200 och 6.500 kr. Det är små pengar jämfört med vad det kostar att anlita specialister för att utveckla företagsanpassade system – en konsultmånad kostar 20.000- 30.000 kr, och inte blir det särskilt många program tillverkade på en månad. Detta senare sagt utan någon ringaktning för system- och programtillverkare – det är bara ett kallt konstaterande av den bistra verkligheten.

Standardprogrammen är nästan alltid att föredra, om det inte är fråga om mycket särpräglade företagsspecifika krav. Det är inte bara det att standardprogrammen är så mycket billigare än specialtillverkade – de är (åtminstone bör vara) resultatet av mycket noggranna analyser och krav-specifikationer och de är utvecklade av dem som bäst behärskar den aktuella datorn, nämligen leverantören, generalagenten eller deras samarbetspartners.

Räkna med 40 000, minst
Vad kostar då en Metric 85? Det finns naturligtvis många sätt att sätta ihop en datorutrustning, men en typisk Metric 85 med 2 x 315 Kb flexminne plus en skrivare som gör 125 t/s kostar 38.850 kr. Ett fördubblat flexminne betyder en kostnadsökning med 6.000 kr, ett grönt bildrör kostar 1.500 kr och 2 x 9,6 Mb skivminne betyder ett tillägg på fakturan med 67.500 kr.
I prislistan finns det sedan en mängd varianter, t ex skönskrivare om 85:an skall användas som ordbehandlingsmaskin och kommunikationsutrustning för dataöverföring över telenätet.

En känslig fråga är 85:ans utbyggbarhet. Det går ju en skarp gräns på marknaden mellan enarbetsplatsmaskiner och flerarbetsplatsdito. En användare som köpt sig en enarbetsplatsmaskin och senare vill utöka verksamheten kan inte alltid klara sig genom att köpa en eller flera identiska maskiner. Det går bra så länge det räcker med en maskin för varje separat funktion men den dagen flera arbetsplatser behöver samtidig tillgång till samma register eller databas då är gränsen nådd; hela maskinparken måste bytas ut med vad detta innebär i förlorad investering och omläggning till nya tekniker.

– Vi är väl medvetna om begränsningen i 85:an. Därför har vi startat ett projekt som någon gång under nästa är har skapat den program- och maskinvara som behövs för att tilllåta flera datorer att använda samma register. Vi ser heller ingen begränsning i det antal datorer som kan kopplas ihop. No problems, Sir!

Golf som avkoppling
Svaret är symptomatiskt för Karl-Johan Börjesson, styrelseordförande och majoritetsdelägare i Scandia Metric. Det är inte på den tekniska sidan problemen finns. Det svåra idag är att skaffa kompetenta medarbetare i takt med företagets snabba utveckling.
Bristen på folk är troligen en av anledningarna till att Börjesson ofta kör i dubbla skift – vi säger troligen, för det är inte säkert att han skulle dra ner på arbetstakten om det fanns fler anställda innanför väggarna på huset i Solna.

Till de få hobbies som får plats på Karl-Johan Börjessons tidplan är golf. Så här års blir det några timmar i veckan i Tumbas golftält och under den gröna delen av året träffas han då och då ute på Ågestas golfbanor. Problemet är att han ställer samma krav på sin golfswing som på sina insatser i arbetslivet; det räcker inte med en bra golfswing, den skall vara perfekt. Var och en som spelat golf förstår Börjessons bekymmer; en perfekt golfswing är en utopi för andra än för en handfull av den yppersta världseliten.
– Men golfen är – trots problemet med den perfekta swingen – en härlig sport som ger en välkommen avkoppling och motvikt mot det hårda arbetet. Det är omöjligt att tänka på bekymren på kontoret när man slirat utslaget på tolfte hålet ut i ruffen och redan ligger tre ner i matchen, säger Karl-Johan avslutningsvis.